Månad: februari 2011

Visste ni att om man vill skynda på mognaden av en avokado ska man ha den ihop med vitlök. Egentligen i en bunke av något slag. Men det hade inte jag och jag tycker det går lika bra såhär.

Ja alltså det är ju jättesynd om Alwa 62år men även JÃ?TTEROLIGT. Det här är min humor. Asså… Tänk man står och skriker och överlycklig över att man vunnit 25 000 kronor och sen visar det sig att de hade skrivit fel nummer? Det är ju jätteroligt. Har ni sett de här youtube filmerna med fejklotter? Ha ha ha. Asså skrattar för mig själv av tanken. De är från USA så filmar de sina familjemedlemmar när de skrapar fram x-antal miljoner och blir helt hysteriska, såklart. Och sen berättar familjen att det är ett skämt. Det är JÃ?TTEROLIGT. Postar den bästa längre ner, när han som ''vunnit'' ringer och säger upp sig bla.

Nu tror jag att jaghar sovit bort jetlagen. För idag vaknade jag med svårigheter när klockan ringde halv sju. Var supertrött och snoozade till tio över… Blev stressigt och fick hoppa att tvätta håret. Så idag är det mössa på kontoret.

Vilken helg det varit. Hur kul som helst. Hänt a lot. Men låter det mesta vara osagt. Kickade igång helgen med att åka hem från kontoret på Mariatorget vid 16 för att byta om och sen tillbaka för att avsluta jobbet. Sen hade vi en liten afterwork här. Jag, Carro och Louis. Sen tog vi en taxi till Nalen där Stockholmspriset hade fest. Sen var jag på Amba och White. Lördag började vi med förfest hos Forni. Snälla Petra både fixade mitt hår och sminkade mig. Sen vart det lite AW på White för ovanlighetens skull.

Här kommer ett gäng bilder jag aldrig publicerat förut. Jag vet inte riktigt varför men mest för att det känts för privat. De var för nära något som faktiskt var en skrämmande upplevelse men som jag nu är helt okej med. Hela historien är för lång för att skriva ner. Kanske någon dag orkar jag skriva den men inte en dag då jag redan känner mig deppig. Jag var där med min dåvarande pojkvän Hampus och hans fina familj. Alla klarade sig med mindre skador. Vi hade väldigt tur då det kunde gått väldigt mycket värre och gjorde för folk bara cm ifrån oss. Här har ni mina bilder från ön Koh Lanta och Tsunamin;

Idag lyssnar jag på Kanye West. Först första gången på väldigt länge känner jag mig nere. Som den lilla psykologen jag är antar jag det är en blandning av att jag jobbat sex dagar den här veckan och ännu fler timmar, thailands-solen börjat blekna i samband med brännan, fick inget fyllesms av någon inatt, känner mig alltså ensam och söndag är ju den dagen man känner sig mest ensam. Vill göra något med någon men orkar inte GÃ?RA något. Ibland får man andas tungt.