Månad: mars 2012

 

 

Såhär ligger det till, jag kan fan inte släppa mitt ex jag blir galen! Det har gått över ett år och det går inte en dag utan att jag tänker på han. Jag har kämpat som fan för att få tillbaka han. Jag åkte iväg hela förra sommaren för att glömma han men misslyckades när jag kom hem sa han att han börjat träffa sitt ex men hade fortfarande känslor för mig. Sen efter en vecka sa han att de skulle försöka igen. Jag har försökt acceptera detta men det går fan inte! Blir knäpp! Vad ska jag göra? Tror faktiskt han gör ett misstag och skulle göra allt för han.. Tips eller vad tycker du??!!
Du är bäst!!!!! <3

Hmm… Ja du. Första reaktionen är ju att du ska strunta i honom? Jag har en känsla av att han kryddar lite för dig. Att han har känslor för dig är väl ändå inte konstigt om ni varit kära osv. Men om han bestämt sig för sitt ex så är de känslorna starkare och tyvärr tror jag att det bästa du kan göra är att acceptera det. Sätt dig och kolla igenom hela Sex and the City boxen så kanske du blir lite klokare. Gör jag ofta när jag har ont i hjärtat…

Har varit tillsammans med samma kille i två år (vi flyttade ihop också) men vi gjorde slut för två månader sen. Är så kär i honom, har aldrig känt så för någon innan! Men han har gjort mig ledsen massor av gånger plus att vi gjort slut en gång innan. Vill inte se honom gå vidare bara när jag inte kan, utan vill hålla kvar honom. Men jag är ju 20 år. Man blir väl kär igen, även om det inte känns så? Är det dumt att vara med någon man bråkar mycket med? Vi har ju det superbra när vi har det bra, då känner jag mig överlycklig. Men sen dagen efter kan allting kännas jättedåligt och jag kan sitta och gråta igen. Har du någon erfarenhet av liknande förhållanden? Vad ska man göra?

Ja det kallas för destruktiva förhållanden och de håller aldrig i längden. Man ska inte skrika och gråta i förhållande. Jag är väldigt hetsig och eldig och när jag var yngre lät jag det bubbla över flera gånger men det var ju för att jag var ett barn. Nu vet jag bättre och vet att när man stöter på ett problem så sätter man sig ner, pratar om det, släpper det och går vidare. Ingen ska gråta och bråka. Viktigaste är att man aldrig får nöja sig. Och är du bara 20 år så har du på allvar så mycket framför dig. SÅ många killar. Jag vet att det gör ont nu men vet du, en dag kommer du vakna och så kommer det kännas lite bättre. Och det är så man tar sig igenom jobbiga saker.

Kan du inte berätta kort om ditt ?kärleksliv? genom åren? Har du haft några långa förhållanden?

Ja men då börjar vi från början. Först var jag ihop med en kille som hette Marcus. När jag var ca 18 år. Vi var on and off från 12 år. Ja, ganska sjukt va? Först va ja kär i han och sen va han kär i mig och så höll vi på. Hånglade första gången vi va 12 och sen ihop när vi va 18. Sen kom Hampus. Hur fin kille som helst. Honom träffade jag på en resa till Bulgarien och vi var väl också ihop nått år. Här var jag 19 eller 20. Sen träffade jag några killar där emellan men det tog ganska låg tid tills jag träffade Philip. Då var jag 23.

Hur hanterade du när de tog slut?

Olika. Med Marcus var jag bara arg. Jag var så trött på honom. Vi hade det väldigt jobbigt. Ena sekunden var vi överlyckliga och andra sekunden grät jag så hysteriskt att jag inte kunde andas och spydde pga det. Hampus minns jag knappt… Jag var nog inte så schysst mot honom… Philip var jobbigt. Tycker himla mycket om honom. Det var ju ett riktigt och vuxet förhållande. Philip är världens finaste människa. Men tyvärr växte vi ifrån varandra på något sätt.

vad ska man göra om man slutat tro på kärleken?

Börja tro på den igen!!!! Nej men okej. Jag förstår att ibland så känns det väldigt mörkt och hopplöst och ensamt och helt värdelöst i vissa stunder men sen ska man försöka minnas hur mysigt och hur glad man kan bli av kärleken och min favorit stund – när man vaknar till på natten av att han flyttar närmare och trycker sin kropp mot min. Det är de stunderna man lever för.

Hur dejtar du? alltså utan att berätta några personliga detaljer! Är bara roligt att höra lite erfarenheter från en tjej som är några år äldre och som man ser upp till

Hehe hur jag dejtar? Jag vet inte. Jag förlorar i alla fall aldrig självrespekten. Jag skulle aldrig ringa tusen gånger. Jag är inte den som är på. Jag tycker han ska vara den som hör av sig osv. Det går jag igång på. Om jag måste kriga så blir jag galen och lägger ner honom sen i alla fall.

Har blivit singel för någon månad sen och inser (till min förvåning) hur onöjd jag är med det. Vill vara ihop ju! Men man får försöka göra det bästa av situationen. Så nu hade jag gärna velat ha lite tips. Efter ett två-års lång förhållande:
Hur ska jag nu göra för att börja gilla att vara singel och för att ha så roligt som möjligt som singel ? Tips?!

Man ska unna sig själv saker. Man ska unna sig själv att göra det mysigt bara för sig själv. Idag ville jag tex också komma hem till en karl som gjort middag till mig och sen bara krypa in under hans vinge och låta honom pilla mig i håret tills jag somna men eftersom jag inte hade det valet så köpte jag med mig charkisar och jordgubbar och gjorde det mysigt bara för mig själv. Och tycker du inte sånt är nice så är det bara att gå ut och supa. Gå ut och dansa och skratta och lev livet du nu kan göra när du bara är en JAG och inte en VI längre. Tänk på att du inte behöver tänka på någon annan nu. Gör sånt som ditt ex inte ville/gillade. Gör allt det! Jag vet! Gör en lista på sånt han inte ville att ni skulle göra och bocka av allt. Berätta gärna sen! Kram!

 

 

Men nu får ni ju ta ett chill pill och lugna er. Jag har aldrig hetsat någon till att banta. Att äta hälsosamt och röra på sig ÄR bra för människan. Att dricka alkohol och trycka i sig pizza som om det inte fanns någon morgondag är inte alls bra? Och att få lite hjälp på vägen är inte fel. Herregud då kanske ni tycker kaffe är fel också? För vadå, är man trött kan man väl bara se till att sova fler timmar per natt? Nu får ni ju lägga av. Trött jag blir på er. Ni som kommer med sån bull kan ju faktiskt söka er in till någon annan blogg där människan inte alls älskar att leva och allt som har med det att göra. För jag kan säga med handen på hjärtat att jag är en av de största livsnjutarna jag vet och jag äter inte alls BARA nyttigt. Jag unnar mig hur mycket onyttigheter som helst. Förmodligen för mycket men jag tränar och rör på mig och då tycker jag att man får det. Idag åt jag tex en chokladkaka. I söndags pizza. I lördags pommes med extra bea. Fyllekäkade en kebabrulle. Asså, är ni med? Man ska unna sig. Men man ska inte överdriva. Och att få en liten spark i rumpan (med hjälp av världens bästa HEAT tabletter) är inte fel.

SÅ. Har vi lagt det där bakom oss nu?

 

Dagens (onsdag):

Skor: BRONX
Byxor: Köpta i Rimini, Italien
Jacka: H&M
Blus: Gina Tricot

Jag vill börja med att säga AJ vad ont det gjorde i mig att läsa att så många av er har ont i hjärtat. Men anatar att thats life. Och att det är så det är, i hela världen. Hela tiden. Jag har tagit mig ordentligt med tid och försökt att svara så kärleksfullt jag kan. Jag har refirerat till mitt egna liv och mina egna erfarenheter och hur jag hanterar dessa situationer. Kanske inte alltid är rätt men det är hundra procent ärligt och hur jag skulle hanterat detta. 

Har varit ihop med min sambo i snart 4 år, och nu känner jag mig färdig. Så skön känsla att veta vad jag vill och inte vill. MEN vi bor ihop och jag kan först officiellt gå ur förhållandet i juli då jag flyttar. Hur ska jag kläcka ur mig att det är över? Och hur ska jag överleva dessa 4 månaderna med honom utan att säga något?, känner mig jätte elak och egoistisk nu som att jag utnyttjar honom?

Jag förstår inte varför du inte kan flytta ifrån? Jag förstår att du känner dig taskig mot honom för sanningen är faktiskt att du är lite taskig. Måste du bo kvar? Har du ingen kompis eller förälder du kan bo hos så länge? Jag tror på att man kommer längst i livet på att vara ärlig. Jag tycker du ska berätta för honom hur det ligger till och hur du känner. Kanske kan han flytta ut i någon månad? Lycka till!

 

Tycker du om någon just nu? (kille alltså)
Tack för en fin blogg Dasha

Skulle jag inte påstå att jag gör.

Vad tycker du om semesterflirtar?
Något som kan hålla eller är bara något utav en dröm eftersom semestrar ofta är spontana och så långt ifrån verkligheten man kan komma? Träffade nämligen en kille i somras som jag inte kan sluta tänka på? (viktigt kanske att påpeka att vi fortfarande pratar mycket och ganska ofta)

Jag tror på att om det är rätt så är det lätt. Känns det lätt och självklart även fast han bor långt ifrån dig? Ja men  kör på då. Jag tycker dock det är viktigt att man ses. Att man inte bara smsar och pratar på facebook. Det är inget förhållande. Styr upp att träffa honom!

Jag har träffat en kille i min klass på Uni i några månader?från början var det oseriöst utan några krav eller måsten men vi började ändå bete oss som att det var något mer. Filmkvällar, gymma tillsammans, telefon flera gånger i veckan, pussas offentligt, bara ligger med varandra. Du vet vad jag menar. Jag fick känslor ganska tidigt men eftersom han inte vill ha ett förhållande har jag inte begärt det heller. Det har dock gjort att jag varit väldigt velig och dragit mig ur flera gånger men alltid gått tillbaka. Nu senast la jag alla korten på bordet en gång för alla och sa att jag är kär i honom och vill ha en riktig relation och därför kan vi inte fortsätta även om han tycket om mig med. Om han nu inte vill något mer. Han hade velat fortsätta precis som vanligt, dvs ett förhållande utan att man får kalla det det och utan alla måsten som följer. Där av blev han förbannad på mitt beslut och jag förstår inte varför. Vet att jag gjort rätt val men varför blir jag ?the bad guy?? Det är jag som känner för mycket inte han

Jag vet precis vad du menar. Att han blev förbannad visar bara en otrolig omognad och osäkerhet från hans sida. Men om han inte vill det du vill tycker jag du gjorde rätt i att avsluta det. Glöm aldrig att man ska aldrig nöja sig!!!! Han får inte ha kakan och äta upp den. Vill han va med dig så ska han ge sig in i det helhjärtat. Resten är bullshit och han kan dränka sig tycker jag. Tänk på att det faktiskt finns hur mycket killar som helst. Även fast det inte känns som det ibland. Men det gör det! Stan kryllar av härliga män. Jag brukar ha en regel att om inte han vill vara med mig på samma sätt som jag vill vara med honom så är han nog inget för mig ändå. Det är faktiskt sant.

Var med om exakt samma sak, hade den värsta sommaren i mitt liv. Mådde så fruktansvärt dåligt för att han jag var kär i inte ville vara med mig fullt ut ? trots att han betedde sig som om han ville det. Sa fina saker, myste massor, åt middagar tillsammans, var som bästa vänner, pratade om allt. Ändå ville han inte ha mig. Det bästa som hänt mig nu när jag ser tillbaka var att han dumpade mig när han insåg att jag ville mer än vad han ville. Det gör ont, det kommer du inte komma ifrån men med tiden kommer du se att det finns andra där ute (okej nu kan du bara se honom men om ett tag) som skulle göra allt för dig. Allt förändras den dagen du inser att du faktiskt ?känner? något för en annan kille. Då inser du plötsligt att det går att känna för någon annan.

Bra svar! Ni som inte hängde med så svara den här tjejen på förra frågan som jag gjorde. EXAKT SÅ är det.

Jag har varit singel i snart 2 år. Har väl ganska länge känt mig redo för ett nytt förhållande, men inte hittat rätt.
Nu har jag gått o blivit störtkär (fjärilar i magen, kan inte äta, knappt sova..) i en fantastisk kille.
Jag tror att han är kär i mig också, eller jag vet det även om han inte sagt det högt.
Han har dock nästan precis skilt sig & jag känner inte för att vara hans rebound-girl. Jag vill ju heller inte stå bredvid o ?se på? när han ligger runt med andra tjejer.. Hur hade du gjort?

Hm.. När man varit gift så är det en helt annan sak. Om jag inte misstar mig så har han huvudet fullt med väldigt mycket mer än att ''hitta kärleken'' igen. Risken är väldigt stor att han nu vill ut och se sig om och känna på detta med bekräftels osv. Så mitt tips är nog att låta honom vara ett tag. Är det meningen för er så kommer ni hitta varandra längre fram.

Är ni med? Ni har inte redan slackat efter va? Jag är riktigt sugen nu. Jag ska bli så hälsosam att en hockeyspelares rumpa ska bli rädd för min (de är väldigt hårda för er som ej fått uppleva en sån!).

Till lunch åt jag alltså tonfisk, bönor, två ägg och en avokado. Med facit i hand skulle jag faktiskt klarat mig med ett ägg halv avokado. Men aja.