Senaste månaderna har det fått flytta in hela sju stycken rutiga skjortor in i min garderob. Jag har aldrig varit en ett fan av dem tills nu? Är helt besatt. Älskar dem. Vill gå till jobbet i dem, dricka öl på aw i dem, vill ligga i sängen och twittra skit i dem – ni hör ju. Det börjar inte bli sunt nu. SÅ snygga är de inte. Men jag är helt besatt. Måste lugna mig…
Den senaste har fina guldnitar på bröstfickorna och kommer härifrån.
Har ni en stund över så kika in på min blogg.
Skriver öppet och ärligt om ALLT i livet.
Jag är duktig på att skriva en hel del intressanta ämnen! Ha det!♥
Jätte fin blogg! 🙂
Kika gärna in på min nya blogg,
Hur du bakar sockerfritt: http://www.nattstad.se/hälsofreak
Du är jätte fin och jag önskar jag var lika stark som du verkar efter ett uppbrott med en kille. känner mig barnslig och dum som trodde inte sex räckte för han. För det räckte inte för mig och nu har jag inget av dem med han.
Svar till Lisa:
Tänk på att allting är ett state of mind. Bestäm dig för att ”jag får vara ledsen tom xxxx datum” ovh sen får du inte va ledsen längre. Bestäm dig. Och så inser du att i slutet av dagen vill du väl ändå inte va med någon som inte vill va med dig? Du förtjänar någon som dör för dig. Någon som inte kan tänka sig en endaste minut utan dig i hans liv. Exakt så ska det vara. ♥
Svar till dashagirine:
Tack!! ♥ Precis vad jag behövde höra en söndags eftermiddag med en äckelt tungt huvud från går natten. Du är underbar. Ska sminka mig fint och göra denna dagen till en bra dag ist för en depp dag!!
Åå älskar rutiga skjortor!
Hey D, det var ett tag sen.
jag råkade flytta till Sthlm ganska nyligen och tänkte höra om du träffar du någon eller om jag har tillstånd till att stöka till din vardag lite?
/A
Svar till /A :
haha jävligt sjuk kommentar. kan du börja med att berätta vem du är.
Hej! Jag har en fråga. Jag har dejtat en kille i fem månader. Igår kom han hem till mig och menade på att han slängt sig in i något han inte var redo för. Och det är okej, sånt händer. Jag vill ju faktiskt att han ska vara lycklig med mig och inte tvärtom. Det är bara det att det kom så hastigt, vi har inte haft en dålig period. Vi har aldrig bråkat utan tvärtom varit väldigt omhändertagande och alltid kunnat skratta så vi gråter tillsammans. Vi har smsat från morgon till kväll, från att HAN sa god morgon tills HAN sa god natt och detta gjorde vi in i det sista. Jag var bortskämd med kärlek. Vi var barnsligt kära, trodde jag. Hur som haver brukar jag inte ta saker på så stort allvar men jag känner bara en sån himla saknad, jag har så många frågor. Jag gråter inte speciellt ofta men det kom som en chock. Vad hände vilket jag förstår att ingen förutom han kan svara på och hans svar känner jag just nu ändå inte duger. Bryr mig liksom inte om tafatta försök att göra mig glad genom att säga att jag är för fin eller fantastisk, JAG vet redan det men om han inte gör det så skitsamma. Men hur ställer jag in hjärnan och hjärtat på att aldrig mer se eller prata med någon jag är så himla kär i? Över en natt? Jag vill inte höra av mig och tänker inte göra det heller men jag orkar inte ha en vardag som fokuserar på att se till att jag verkligen inte gör det eller undrar hela tiden. Vad gör man? Kram på dig, du är döcool.
Fina Dasha! Din och Fornis podd är en av mina absoluta favoriter. Jag älskar verkligen din energi och ditt skratt. Hoppas ni aldrig slutar med er podd! 🙂
Den rutiga skjortan klär dig så kör på!
ÄLSKAR eran podd. Ditt skratt är magiskt Dasha, varje gång du skrattar så skrattar jag. Sluta aldrig skratta och sprida glädje! Ha en fin kväll 🙂
Vart är din röda skjorta ifrån. Sjukt snygg!!
Svar till sannajoo:
STÅR I INLÄGGET! LÄS och kolla inte bara bilder :p
Hej D!
Jag har skrivit detta till Michaela också, men tänkte att även du skulle ta del av mitt tips gällande er podcast. Så här! Jag är tillsammans med för mig, VÄRLDENS bästa kille. Jag vill inget hellre än att skaffa familj och ett långt härligt liv tillsammans med honom. Parallellt med detta, finns det en person på mitta jobb som väcker någonting i mig. Jag blir glad i hans närhet och vill liksom \”göra mig till\” på nåt sätt. Han finns ständigt i mina tankar och jag gillar det. Alla gillar väl känslan av nyförälskelse? Jag har frågat mig flera gånger om detta betyder att jag inte längre är kär i min pojkvän och sambo men i samma sekund känns funderingarna absurda. Jag ÄLSKAR min pojkvän över allt annat. Till saken hör att jag och personen på mitt jobb ALDRIG skulle kunna bli ett par eller liknande. Dels för att han har fru och barn, men också för att han inte känns som min typ. På riktigt. Det verkar som att dragningskraften till honom endast är fysisk och att jag inte kan påverka dem. Och ärligt talat, det gör mig inget. Jag till och med njuter av dem! Till saken hör väl att jag, i tidigare förhållanden, känt liknande känslor för andra killar men att det med tiden gått över. Är övertygad om att även dessa kommer göra det. SÅ, nu till alla mina frågor: Hur ser ni på detta? På tvåsamheten? På att känna saker för en annan människa än den man är tillsammans med? Vill tillägga att jag är HELT emot otrohet och aldrig skulle kunna såra min pojkvän på det sättet. Men jag tycker att det är intressant att ifrågasätta hela samhällets syn på hur känslor och kärlek \”ska\” se ut. Har ni någon gång känt känslor som inte är ”okej”? Tror detta går att diskutera i oändlighet. Ops, lång kommentar men så kan det ju bli 🙂
Fin du är!