Alla frågar ju ”HUUUR man mår” nu när man är gravid och ni vet ju att jag mådde ganska piss där i början spydde mest hela tiden men sen så när det släppte har jag bara mått jättebra. Verkligen avskyvärt bra. Tröttheten släppte några veckor efter illamåendet och jag har ärligt talat känt mig precis som mig själv och mer eller mindre skrytit lite om det. Men jag med min låga smärtgräns trodde allting skulle vara en pina från början till slut. Men än så länge så har ingenting varit jobbigt någonstans. Sen kom värmen och även den har jag klarat av utan konstigheter. Det var en liten incident när vi var på våra kompisars lantställe där rummet var så varmt att jag knappt fick luft med en triljon mygg utanför så det var lite pest eller kolera och det var såklart riktigt jobbigt när jag vaknade mitt i natten, lika dyngsur som om man precis badat med ca 38 grader i rummet. Då bestämde vi oss för att myggorna fick äta bäst de ville men luft behövde vi.
Men för någon natt sen har det börjat bli tungt för ryggen och bäckenbenet. Jag har sen några år tillbaka alltid sovit med en kudde mellan knäna (efter att jag opererade knät) men nu har den kudden flyttat högre upp så den även gett stöd till magen som börjat bli ganska tung när jag ligger på sidan (SIDOSPÅR – tänk att Baby är lika stor som en aubergine nu, jag är ju i v24).
Men igår så brast något för mig. Jag var riktigt trött på värmen, trött på att bo i kartonger och resväskor. Mina svärföräldrar är såklart så snälla och omhändertagande men man bor fortfarande hemma hos någon… Så först kunde jag inte somna igår kväll. Låg och tittade på klockan sista gången vid 01.42 sen var jag uppe och kissade inte mina vanliga 3-4 gånger utan hela 7 gånger. Måste varit för att jag inte legat skönt på hela natten… Ryggen har värkt och bäckenbenet har ilat och Baby har haft disco i magen så idag bestämde jag mig för att inte lämna sängen och min AC + fläkt. Ja, jag ligger med båda två på. Tänker heller inte lämna sängen förens solen gått ner. Har redan gråtit och planerar att dranera varenda tårkanal på vätska innan jag är klar för idag.
Så idag känns allting pi**… Men imorrn är en ny dag och då ska jag vara glad och ha en lätt graviditet igen.
Okej? Är ni med mig? Vill ni också klaga på något? Kan vi inte göra det tillsammans. Så mycket lättare då! När vi gör saker ihop. Kan ni inte kommentera något ni vill klaga på. Kanske något er sambo gjort, eller en kollega eller en bloggare som skrivit något ni inte håller med om.
Dela med er, skulle göra mig jätteglad. <3.
Har inte så mycket emot värmen men hjälp, denna luftfuktigheten är HEMSK. Jag passar hästar + hus och i vanliga fall älskar jag det, så mysigt med hus och trädgård och hästar att rida, men nu är det så varmt och fuktigt att det inte är kul. Bara att gå ner till stallet (är inte ens 50 m) så är jag helt fuktig av svett över hela kroppen, huset är 30 grader varmt hela tiden, finns ingen AC eller fläkt.. det är hemskt. Kan inte sova för det är så varmt (vågar inte sova ute pga kryp) måste upp svintidigt om jag ska rida utan att dö… Det tar liksom bort glädjen och är bara jobbigt 🙁 Tycker synd om mig själv samtidigt som jag är sur för att jag inte bara kan vara glad för att jag får vara här. Ja, du fattar. Skönt att få klaga lite!
Men fattar precis!!! Vidrigt rida i 30 graders värme och krypen ska vi inte ens tala om.. Kämpa på. Duscha ofta och blöt håret <3
Jag kommer inte in på programmet jag ville och som jag strävat efter i 2 års tid. Sagt upp mig från mitt jobb och har nu inga framtidsplaner. Jag tänker inte lämna sängen mer någonsin i livet.
Bra då kan vi ligga här och chatta tillsammans <333
Jag känner med dig!!! Jag är gravid i v 18 och är 23 och även jag mått skit sedan v 8 ca och ända fram tills förra veckan.. kräktes minst 8 gånger per dag inte ens vatten fick jag behålla i magen, inte en ensa bra dag hade jag under denna tiden… Nu de senaste jag jag mått mycket bättre illamåendet är kvar men kräkningarna mer eller mindre borta.
Men känns som man liksom inte får klaga för då är man klen svag och jag vet inte allt, jag är så fruktansvärt trött på denna värmen allt blir en enda ond cirkel. Och människor som säger, jag kräktes också men jag var ute ändå kunde inte ligga inne och inte göra nått.
Och får mig då att känna mig som världens sämsta för uppenbarligen har ni inte samma som mig då som inte kunde röra mig från sängen på mer än en o en halv månad, fick inte behålla varken vätska eller mat inte ens kex eller sådant, och i o med denna värme och inget i mig gör så det inte fanns någon energi ingen alls, gick ner 5 kilo också….
Nu blev detta långt men kände med dig som tusan så ville med bara skriva av mig??
Hoppas dagen imorgon blir bättre! Kramar
Jag låg också mest bara hemma! Vi gör precis det vi vill de andra kan dränka sig :PppPpp <333
Är i v 18, väntar barn nr 3. Barn 3 är med ny man och jag är hela 36 år (snart 37). Trodde inte jag skulle få uppleva detta igen men livet ville nåt annat. Både en underbar och skräckfylld känsla.
Illamåendet kändes outhärdligt denna gång och tröttheten byttes ut mot järnbrist. Sen kom värmen i maj med. Så jag har njutit lagom av den. Men de sista 2 veckorna har vart bläää. Tungt arbete på sjukhus, varmt. Ingen ork. Andfådd. Min fina hund gick bort plötsligt. Vilket slog ut mig totalt.
Så en dag räcker inte att känna piss…
Men utöver det så har jag en bra graviditet.
Värmen som tär mest.
Njut av din lätta graviditet och känn inget dåligt samvete över en pissdag eller 2…?
En dag i taget…
Hälsning Josefine
Tack och mysigt att livet visade sig såhär för dig <3. Men beklagar din hund något oerhört… <3.
Jag sa upp mig från mitt jobb (vilket iof var bra för jag behövde komma därifrån) pga var överens med ny arbetsplats, hade bara inte signat. Dumt jag vet, men blev tvungen att ge besked på mitt gamla jobb. Sen ”försvann” plötsligt det jobbet. Så nu sitter jag här utan jobb och alla är på semester så ingen jävel svarar på jobbannonser.
Känner inte igen mig själv när jag inte jobbar och bryter ihop mer och mer för varje dag. Har inte varit arbetslös sen jag var 13 år???
Men man ska ju vara så jävla TACKSAM för att få lång semester tydligen
Tack för detta Dasha det var skönt, puss!
Oj ja i hear you. Men ta ett djupt andetag, ev ett dopp och sen ska du se trillar det nog in svar på dina annonser. Allt sker av en anledning <3
Lider med dig!! Gravid i v 35 men en sinnessjukt varm lägenhet och en halvtaskig fläkt på jobbet. Sådär trevligt när man svettas ihjäl och har möte med kunder. Har haft problem med ryggen sedan 10 år så var förberedd på en kaosgraviditet men ryggen har hållt sig i schack än så länge. Då känns det som att man måste vara positiv och säga att jo men det kunde ju varit värre, för det kunde det ju. Men känslorna är ju inte logiska. I själva verket står man och skrattfulgråter på Ica för de inte har ens favorittomater.
Jaaaa störtgrät inne på toan imorse för istet var slut. Vi får <3333
Jag har semester och fast tydliga instruktioner så hör de av sig från jobbet.. jag ska ha familjeträff med min mans familj och egentligen vill jag bara ligga i sängen och göra ingenting.. jag hade cancer för några år sedan och min ork är inte som den var förr.. och man vill inte göra nån besviken så jag klistrar på mitt leende och är alltid glad och trevlig.. men det tar.. på sinnet, på kroppen..
NÄ FY. Sluta svara jobbet. Svara i max 10 minuter var tredje dag. Då är man snäll men räcker så. Och vila på. Denna värme tär på oss alla.
Jag har för en vecka sedan lämnat den jag trodde var mannen i mitt liv pga jag tillslut inte mådde bra när jag gav och gav och fick knappt hälften tillbaka.
Jag var visserligen halvt omogen och tog detta på sms men enbart för jag fick ett ryck och behövde göra det exakt där och då. Men man tänker ju att personen i fråga kommer svara eller ringa upp så man kan prata ut.
1 vecka senare sitter jag här med jordens ångest och inget svar..
mitt hjärta gör ont, allt gör ont.
Men jag behövde tänka på mig själv och mitt välmående. Men faaan vad jag vill göra om allt, ha tillbaka människan i mitt liv.
Men livet går väl vidare, nångång…..
Jaha oj… Men kanske kan skicka ett till sms och fråga om han vill prata? Hoppas allt löser sig till det bättre med tiden iaf. <3
Skickade ett till sms till honom 2 dagar senare och gav en liten mer förklaring och hur mycket han betydde för mig. Fick inget svar på det heller…. Helst av allt vill jag ju höra av mig igen, men känns som det inte spelar någon roll om han inte svarat på 2 sms?
Känns mest som han inte bryr sig om mig nu… alls =(
Har haft grav pms i ca en vecka nu. Till saken hör att jag inte är van att ha pms utan det var nått påhitt som kroppen kom på för ca 3-4 månader sen. Kul också att mensen kom två veckor förtidigt den här gången så hann Ju knappt återhämta mig. Är så jävla irriterad och känslig hela tiden. Tvivlar på mig själv på ett sätt som jag inte känner igen och på detta nu har jag även blivit förkyld. Står inte ut hemma i värmen och min pojkvän som försöker vara gullig och snäll vill jag bara strypa och krama om vartannat. Håller typ på att bli galen. Känns som jag letar konflikter eller saker att bli irriterad på och när jag väl hittar nått blir det tjafs och sen får jag dåligt samvete och blir ledsen över det. Han har rest till sin familj nu under förmiddagen och jag ska också komma dit. Vet dock inte om jag pallar idag pga vill inte vara en sur och otrevlig person där. Känns också drygt att vänta och anpassa sig till den jävla pmsen. Usch. Vill tillbaka till mig själv. Och vill inte svettas ihjäl. Och vill inte vara en klagade dramaqueen.
Din klagomur kom jävligt lägligt. Tack för att jag fick skriva av mig. Du är bäst
åh och vet du tack för att du kommenterar!! DET ger mig så mycket <3333
Näääe han är sämst och du är bäst. UNNA dig något riktigt gott ikväll det förtjänar du <3
Fick bli ett iiiskallt glas rosé??
Jag har 2 veckor kvar till BF och i natt kom vi hem till en 32 gradig varm lägenhet. Fick lägga sonen på balkongen och försöka få ner temperaturen. Sov ett par timmar sen vaknade sonen, maken har knappt sovit någonting, vi är helt slut. Har gråtit så mycket hela morgonen. Kan tillägga att jag varit heltidsjukskriven sen v 13, så jag är totalt inkapabel att göra någonting. På sommarstället hade jag både AC, havsbad och föräldrar på plats. Stort misstag att åka hem. Men det är ju bara 2 veckor kvar!
Åh håll ut och klaga på <3
Åh med ändå bra att ni upptäckte det. Viktigt hålla koll på sig <3
Alltså jag har sån jävla ångest vilket gör mig tokig då dessa soliga dagar annars brukar vara mina toppar. Idag kom det slutliga antagningsbeskedet från universitetet och jag kom in men vet inte om det är det här jag vill just nu.. Jag hade från början tänkt resa i vinter men min resekamrat har fått förhinder och jag har nyligen flyttat in med min pojkvän så det känns som att jag borde ändra mina planer.. Jag vet att jag vill läsa till socionom men det är som att det inte känns rätt i tiden just nu, men det känns som att alla runt omkring mig bara suckar och stönar när jag säger det och jag blir så arg över det för någonstans känner jag att det inte är någon stress att utbilda sig – eller med någonting egentligen, jag är ju trots allt bara 22 år. Jag har haft tre år efter gymnasiet när jag tagit ströjobb några månader för att sedan resa några månader för att komma hem och göra om det igen. Jag är sugen på att fortsätta med det men måste jobba först och jag har inget jobb jag trivs med så har slutat med det. Så här står jag, res-sugen, arbetslös utan kapital att röra mig med och nybliven sambo med en kille som jag för allt i världen inte vill lämna i flera månader och med en plats på en utbildning som jag känner mig extremt omotiverad till.. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag åker till Grekland nästa vecka och efter det har jag ingen plan för mitt liv om jag inte tar platsen på utbildningens Min plan är att försöka andas fram ett beslut på en solstol där även om det känns extremt kortsiktigt och dumt att inte ha en plan.. TACK, Dasha för att du är så jävla fantastisk och ledsen för ett eventuellt rörigt inlägg men det här var så behövligt <3
Kom ihåg att man kan ta studieuppehåll! Jag pluggade 1,5 år sen reste jag en termin och kom tillbaka till resten av utbildningen med full kraft!
Ha det fantastiskt i Grekland, kram!
Klaga på!!! <333
Tjata lite till kanske hsn ger mig sig <333
Nej <333.
HEAR YOU <3
Jag vill klaga på att jag precis fått mitt hjärta krossat i 30489163940 bitar & jag mår mer än fruktansvärt dåligt över det, trots det fantastiska vädret, massa vänner, en underbar familj, ett jobb som jag älskar och en drömresa som väntar nästa vecka.. vill bara att det ska sluta göra ont & att ångesten ska försvinna så fort som möjligt, men man vet ju aldrig hur lång tid det kommer ta. Dagar? Veckor? Månader? Däremot så, något som faktiskt hjälpte mig var att lyssna på din & Fornis gamla podd, speciellt avsnitten ”Dumpad” & ”Konsten att döda känslor”. Då kändes det liiite bättre, i alla fall för stunden. Du är fantastisk & en förebild Dasha! ❤️
Har också precis fått mitt hjärta krossat av min första stora kärlek. Aldrig mått så dåligt i mitt liv. Tänker på alla underbara stunder, tänker på hur vi ska lösa allt praktiskt med bostadsrätten.. fyfan.. är det värt att älska någon så mycket, med risken att få hjärtat krossat i tusen bitar?
Ja det är det verkligen. Tero mig det blir bättre en dag <3.
Inget att klaga på utan bara uppmaning om hur stark du är som kör på och inte har klagat förrens nu! ?? Jag var gravid förra sommaren och mådde jätte dåligt i ”värmen” som var då! Gnällde, grät och bröt ihop om vart annat! Så gnäll och grått på så du kan hämta nya krafter och energi! Man får göra det ibland! Hejja dig och du det är så värt det! ?
Åhh vad stark och duktig du är!! Men ush så jobbigt det låter med smärtan och värmen! Hoppas att det blir bättre! ❤️
Du är en sån fin förebild! Det är väldigt skönt att klaga av sig, så klaga på ☺️
Jag är i v 31 nu och kan äntligen sova på nätterna igen, utan att behöva kissa en miljon gånger eller inte kunna somna på kvällen ?? Hade lika svårt att sova som du när jag var i v 20-27 typ, låg och stirrade på nätterna och var svintrött på dagen. Hoppas det vänder för dig med! Och ryggen och bäckenet är det också bättre med, sjukt nog med tanke på att både babyn och jag blir större ? snart kommer svalare väder, då ska jag fira med att duscha och ha utsläppt hår och ta en drink klädd i riktiga kläder istället för skrynkliga klänningar och svettiga shorts KRAM
Skönt att få ventilera. Jag försöker att göra det så lite som möjligt men nu har det fan fått över gränsen så jag är ledsen hela tiden….
Jag har en kronisk sjukdom som behandlas med svaga cellgifter dagligen, och det gör att jag inte får vara i solen för risken för hudcancer ökar med 200% 🙁 och jag får dessutom ont i kroppen av all värme man inte kan fly ifrån. Sedan har ja en kronisk migrän (ca 25 dagar/månad) som också blir värre av värmen. Dessa grejer går typ att hantera med ”positiv inställning” eftersom det är min vardag, men igår fick jag mensvärken från helvete och inget funkade längre. Jag var mer än redo att kasta in handduken, fly från man och barn och antingen flytta till Grönland eller ta in på hotel i 48 timmar och bara dricka Coca cola och äta ostbågar och kolla på gamla serier medan jag gråter. Livet är ibland så jävla svårt att uppskatta trots att det är mycket fint också 🙁
Jag förstår precis känslan. Har varit precis där. Och allt jag kan säga är att du är värd mer. Om du betydde lika mycket som den andra betyder för dig så skulle inte samtalen utebli och personen skulle inte låta bli att dyka upp. Det är så himla tråkig känsla men i slutändan så är man oftast lyckligare utan den personen. ♥️