Det här med att livet går vidare. 

Efter mammas samtal till mig igår åkte jag hem till dem. Ska försöka umgås med Tiara och mamma så mycket som möjligt, innan det är dags… 

Har mått konstant illa sedan det samtalet. När jag skulle sova igår hade jag ont i magen. Bokstavligen smärta i magen för den ekade tomt. Gav upp och gick upp ur sängen strax efter midnatt och gjorde grönsaksbuljong och doppade några skorpor. Men det växte bara i munnen. Så till frukost fick det bli så många olika vätskor jag kunde hitta i mammas kök. 

Den konstigaste känslan är att livet runt omkring mig bara går vidare. Jag saknar en person till ett projekt som går i lås imorgon så mailar som en galning, letar hotell och restauranger för att boka inför våran resa till NY. Jag hade velat sätta livet på pause i några dygn. Så att jag kunde stänga ner datorn och krypa upp i soffan med en filt och hundarna runt mig och inte göra något annat. 

Nu ska jag dock ta en pause och gå ner på affären. Ska köpa leverpastej och annat gott jag kan tänka mig lilla Tiara kommer bli glad för.