Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut?
Åkte på en resa ensam. Till Frankrike tillsammans med Yogiakademin.
Vilka platser besökte du?
Thailand, Bretange Frankrike, Paris, Antibes Frankrike, Biot Frankrike, Portofino Italien, Moskva, Saint Tropez, Sardinien.
Vad var din största framgång 2017?
Körkortet!
Bästa köpet?
Vore en skam att inte säga min Givenchy väska för den har jag rakt ut sagt bott i sen i somras. Men även min nya kamera!
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja Douglas såklart. Tack för denna människa som kom in i mitt liv när allting bara kändes som en enda dimma.
Och ledsen?
Ja dimman jag nämner här uppe är givetvis mammas cancer. Men samtidigt är hon ju helt friskförklarad nu och det gör ju en glad. Men det var ett riktigt tungt första halvår på det här året. Sen kom sommaren och jag var så nykär och minns knappt något än hans läppar men när sommaren var slut kom där en dipp. Inte så farlig men nämnvärd för jag blev så jävla tom ett tag. Tror det var cancern som på något sätt kom ifatt mig. För när hon var sjuk så satte jag i en växeln man inte vet finns förens man behöver den. Sen dansade jag på rosa moln och sen när vardagen och verkligheten fick reflektera över livet behövde jag tid att läka. Låg hemma i ett par veckor och bara laddade batterierna. Så då och där var jag nog som mest ledsen tror jag. Tillät mig vara lite ledsen där. Innan fanns det ju inte utrymme för det!
Årets låtar?
Utan tvekan denna låt.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Svårt. Aldrig varit mer rädd och ledsen som första halvåret av detta år men aldrig varit så lycklig som andra halvan… Så, både och <3
Favoritserie?
VÅR TID ÄR NU!!! Se den om ni inte sett den. Ren magi. Även Empire, Blacklist men bästa serien orubbade nummer ett är som alltid Grey’s Anatomy.
Bästa filmen?
Är dålig på filmer. Men gillade nya Beck. Sen såg vi en film om en flicka i helgen som jag störtbölade till den var så fin… Vad hette den. GIFTED!
Bästa boken du läste i år?
Läste få böcker i år. Skärpning till detta år.
Bästa matupplevelsen?
Det var en kväll i Portofino, inte för att maten var sådär breath takin’ men hela upplevelsen var det. Maten var bra som fan, jag åt en vit fisk men det var även sensommar och jag var sådär kär när man inte ens behöver sova för man får energi bara av att vara med varandra och vi satt kvar ensamma när restaurangen stängde och drack upp rödvinet ägarna hade lämnat till oss. Den upplevelsen har jag lagt i asken ”spara för alltid” i hjärtat.
En mobilanteckning:
Var bara snälla mot varann, idag imorgon och föralltid.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Ingenting alls. Bodde ju hos mamma och tog hand om henne då och informerade alla nära och kära om att jag inte var intresserad av att ”fira” min födelsedag överhuvudtaget. Tror jag åt kokt kalkon med kokt morot (samma som jag lagade till mamma).
Är det något du saknar år 2017 som du vill ha år 2018?
Inte alls saknar men ser fram emot vår gemensamma lägenhet!
Nyårslöfte?
Står i inlägget innan detta.
Högsta önskan just nu?
Att min tå inte är bruten!!! En gullig men enorm häst trampade nämligen på den förut idag. Men förutom det att jag ska vara frisk och kry det här året. Och en glad skit.
Fick i torsdags veta att mamma har cancer. Jag är snart 28 år, tar examen nästa fredag och nytt jobb väntar om 2v. Mamma vill INTE att jag flyttar hem (bor 2h ifrån varandra men pratar varje dag). Hon säger att hon vill inte att jsg ska sätta mitt åt sidan helt för det skulle göra henne ledsen. Vad borde jag göra?
Problem nr två. Precis träffat en vääldigt intressant kille men känns så fel tajming. Jag är så ostabil och får bara dåligt samvete över att bli glad av honom…
Gah. Livet..
Okej… Det här är inte lätt Sofie men jag vet att jag är glad att jag bodde hos mamma under den här tiden. Skulle aldrig förlåtit mig själv om jag inte gjort det och bara fått höra i efterhand hur hon haft det. Nu vet jag ju inga detaljer om din mammas cancer men min mamma hade rakt ut sagt aldrig överlevt utan att någon ”tog hand om henne”. Hon kunde knappt gå från soffan till toan vissa dagar utan hjälp. Och om jag inte hade tvingat i henne vatten och mat hade hon nog gått bort pga bristen av energi för hon hade så ont av att gå på toaletten så ett tag slutade hon äta och dricka. Och sådana orealistiska val gör man när man är sjuk, pga smärtan. Jag hade kanske rådit dig att träffa hennes läkare tillsammans med din mamma nästa gång hon ska dit. Så du är insatt i behandlingen och fråga vad läkaren tycker. Lycka till, hoppas du hittar rätt väg för dig och din mamma. <3