Antar man inte kan kalla den här för ballad men jag älskar verkligen den här låten. Den är förknippad med så mycket minnen som känns ända in i min själ.
Det här med att hälla salt i såren… Men varför gör man så mot sig själv? Varför utsätter man sig själv för saker som gör ont? Som man vet kommer göra ont? Varför sätter man sig själv i den sitsen? Det är ganska otroligt hur vi människor fungerar. Vi tänker ju inte alls. Bara låter den där blodfyllda pumpen vi har i bröstet bestämma över oss.
Jag tror personligen att intressanta människor, alltså människor av mycket liv med ett stort känsloregister har lika stort behov av att känna smarta som glädje, det kan låta klychigt men hellre det än att vara något slags benzo
offer eller kontrollfreak som inte tillåter sig själv att göra fel, upprepade gånger, kassta sig ut för att få uppleva och testa. Jag gråter hellre än att ha tråkigt. Jag går hellre igenom ett drama än ro simpelt i lugna vatten. Såg dig på 3an och måste säga att jag är relativt duktig på att läsa människor, du är ingen liten flicka som stryker medhårs och fasar för att öppna käften. Sånna människor är behövda men framför allt sånna människor kommer knappast ligga vid sista andetaget och ångra att de inte sa det där, eller inte svarade eller inte låtit sitt hjärta bli krossat, gång på gång eller haft alla äventyr av galna människor och vrål heta män etc. etc. you go girl! Jag lovar att du med tiden kommer highfiva dig själv
å tänka ”Shit happens nu går vi vidare” Haha nu låter jag som nån hobby terap. men det är inte avsikten! Min poäng är att du verkar vara en fett skön, mogen och klok tjej, inte fan har sånna tid att vara rädd för sånt som bränns lite. Keep up the damn good work. Puss Erika
cp långt inlägg men annars kom inte allt med 😉
du är så fin Dasha..