Varje morgon kommer vi få en fråga. En fråga vi ska tänka på under dagen. Dagens fråga är: ”Vad känner din kropp idag”.
När yogaläraren sa det imorse som första grej (efter att vi satt på oss ögonmasken) så kände jag stress. Och enorm oro i kroppen. Gårdagens yogalektion älskade jag verkligen. Kände hur hela min kropp och själ älskade de 60 minuterna.
Så när hon imorse frågade vad min kropp kände idag så var det rädsla att inte gilla dagens pass. Att det bara var igår jag tyckte det var härligt. En one hit wonder. Att jag idag skulle tycka det var långtråkigt och börja kika fram under ögonmasken på klockan, kanske på de andra deltagarna och kanske tom intressera mig för mobilen.
Men så blev det inte *stor smilegubbe*. Jag trivdes lika bra med detta pass som jag gjorde igår! Blev väldigt glad av den känslan.
Vi ska även vara tysta. Från när vi vaknar till efter lunch. Det ska bli spännande. Än så länge har det inte varit några konstigheter för min del. Jag tycker det är lite mysigt tom. Men vi får se vad jag tycker om nio dagar. Nu har jag varit tyst i tre timmar ;-). Hehe tänk om mina lärare från skolan skulle se detta. De skulle nog trilla av stolen. Jag var inte en jättetyst elev om man säger så…
Såhär ser vår skylt ut i tyg som vi får ha på oss om vi vill. Det underlättar för andra att förstå varför man är tyst. Nu ska jag sola i poolen och fundera över vad min kropp känner nu. Tex undrar jag när stressen kommer försvinna helt. Vill hitta ro.
Vad är poängen med att leva i tystnad om du ändå konstant använder mobilen för att kommunicera?
Frågan är vad är din poäng är med att ifrågasätta hur jag gör under min tystnad. Det finns nämligen inga regler för hur man ska uppleva denna tystnad. För mig räcker det med att jag inte pratar, kommunicerar eller chattar med någon. Men en bild på snapchat eller instagram vill jag göra.