Jag har knäckt koden. Koden för att klara PMS.
Jo, man åker till en solig plats med människor man tycker om. Enkelt va? Nu är bara den största utmaningen att lösa den ekonomiska biten så man kan åka utomlands en gång i månaden. Jag lovar att jag återkommer när jag knäckt den koden.
Men det här med PMS.. Det är verkligen en sån bitch. Igår skickade jag ett kärleksfullt och känsligt sms till Douglas och när jag läste det direkt efter att jag skickat det så blev jag så rörd av mina fina ord så jag blev helt tårögd och sen kunde jag inte hålla dem inne så det föll några salta droppar längst mina kinder.
*pause för skratt*
Jag FATTAR ju att det inte är rimligt beteende men jag kan inte rå för det? Jag kan inte rå för hur jag känner när PMS:en bubblar inom mig. Jag kan ju känna att ’’nu får du skärpa dig Dasha” men det går inte? Det KÄNNS så mycket.
ÄLSKAR att du blev rörd av dina egna ord. För lite sånt i världen. Skratta åt mina egna skämt är det bästa jag vet, för jag är ju så rolig. You go <333