ÅNGEST! Hjälp mig, tips tack!!

Vi är i en jävligt jobbig period just nu… Det började i St Tropez men sen tänkte jag att det skulle gå över ganska snabbt men ärligt känns det som om det bara blivit värre och pikar just nu? Över sju veckor senare?

Okej och vad är problemet tänker ni. Jo men Atlas är i en separationsfas. Major separationsfas… Vi snackar inte om att ingen får hålla i honom utan om någon ens tittar på han för nära brister han ut i fullständig skrikgråt. Och hehe litet sidospår – han har liksom bara ett sorts gråt. Han har hittat ett tonläge (högsta tänkbara möjliga!) och det är alltid det gråtet vad det ÄN är som hänt. Spelar ingen roll om det är för att han faktiskt trillat, eller för han är mätt och inte vill ha mer och man erbjuder en till sked eller för att han är trött. Det är liksom ambulanssirener på högsta volym no matter what?

Men okej, separationsfasen är liksom 24/7. Inte ens här hemma kan jag lämna hans sida en meter. Bokstavligen. Sitter han vid matbordet och jag ska lägga upp mer gröt börjar han skrika.

Nätterna är just nu helt olidliga. Han har ju också varit sjuk så hoppas verkligen de blir bättre nu när han nästan är frisk, men sen Grekland har han vaknat varje 20-30 minuter HELA NÄTTERNA IGENOM. Varje natt. Och somnar om 8/10 gånger bara genom att ligga ansikte mot ansikte med mig. En natt väckte jag Douglas och sa att det kändes som om min axel skulle krossas för han lät mig inte vända mig om, och så låg jag ju utan kudde liksom ihopkrupen ”på hans nivå”. Då fick Douglas ta upp och ”vagga honom”, vilket man måste göra ”sittande” och inte liggande helt plötsligt? Så han sitter i ens famn liksom. Annars…. Skriks det som om vi tappat han i marken? Det är liksom inte ett missnöjt gnäll utan minsta lilla grej är liksom full on storm!

Och vagnen fungerar inte heller. Max 5 minuter sen är det… Ja, ni fattar.

Ja vad behöver jag hjälp med då?

Jo men jag fattar ju att detta är en fas och det kommer gå över. Det är bara att gilla läget men det jag vill ha tips om är tre saker:

1) Snälla hur länge ska denna separationsfas hålla i sig? I VÄRSTA FALL.

2) Hur får jag Atlas att gilla vagnen? Känner ju mig helt instängd hemma just nu..

3) ”Vi” vaknar på mornarna vid 05, då går vi upp och så leker vi lite. Sen äter han gröt och leker lite till och sen sover vi igen ca två timmar efter att han vaknat. Men dessa två timmar är riktigt jobbiga ”transportsträckor”. Han leker inte själv för jag måste vara så nära att han kan nudda mig och jag vill inte dricka kaffe för vill somna snabbt och få kvalitetssömn när vi somnar om. Så dessa två timmar är liksom bara en endaste lång VÄNTA på att han ska börja gnugga sig i ögonen. Tips på vad vi kan göra då? Vad kan jag göra då för att inte bara sitta och VÄNTA? Skulle kanske velat köra ett litet träningspass i samma rum som honom? Eller gå en PW eller… Förstår ni hur jag menar? Men inget av ovannämnda är möjligt eftersom jag måste underhålla honom. Jag låter liksom inte dagen starta utan bara väntar och känner jag måste sluta med det. För det gör ju det psykiskt jobbigare än vad det borde vara. Förstår ni hur jag tänker? Kanske bara borde ställa om dygnet och med det sagt gå och lägga mig vid 20 och då vara pigg och utsövd vid 05? Och bara starta dagen då? För grejen är ju också med alla dessa uppvak känns det ju som om jag sovit max två timmar även om jag sovit sju timmar…

Hur gör ni? Eller hur hade ni gjort?

Tur att han är gullig? Annars kanske man hade blivit koko!!!

34
gillar

35 kommentarer till “ÅNGEST! Hjälp mig, tips tack!!

  1. Min äldsta var i seperationsfasen i 5 månader. Jag tror att det är katastrofscenariot. Tänker att mitt råd blir att kapitulera. Var näranäranära. Stanna hemma och mys så mycket son möjligt, skit i allt annat. Ta inte vagnen utan kör bärsele (köp en ergonomisk om du får ont av BB). Jag tror att vi ’laddar’ våra barn på det sättet, och ju snabbare vi laddat dem desto snabbare kan fasen vara över.

  2. Har tyvärr inget tips men lider med dig och er!!! Så jobbigt när man inte vet exakt vad som är fel det är bara allt liksom…räddningen är ju att det är en fas och att det kan bli bättre över en natt..men jag är också så att jag vill ha ett datum så jag kan räkna ner haha

  3. Ang vagn: När dottern betedde sig likadant bytte vi till resevagnen, då dög det att åka vagn helt plötsligt…. Vi måste dock varva mycket med sele.
    Kämpa!

  4. Vi hade också en liknande situation när
    Vår son bar runt 8 månader, alltså full on kaos! Men istället för att separera oss mer (som vissa sa, typ barnvakt osv) så bestämde jag mig för att varannan dag stanna hemma och typ gosa hela dagen i sången. och varannan dag bokade jag in något, tog med mig bebisen då. Och tyckte det Hjälpte mig att klara det.
    Jag tror att man ska alltid ge barnen den närheten dom efterfrågar.

  5. Hej!
    Galet stor igenkänning på det, vet precis hur påfrestande det kan vara.
    Maja hade också extremt närhets behov o separations ångest från mig.
    Bärselen var till stor hjälp från det att hon var några månader tills dess strax innan 1 år, den behövdes dock i mindre utsträckning ju närmre året hon kom.
    Aldrig gillat vagnen men när vi vände sittdelen dvs att hon inte tittar på en så blev det något helt annat, kanske testa det med Atlas om det går med den vagnen ni har? Då blev det annat spännande att titta på.
    Det är dom två förslagen jag har❤️ Hoppas att något kan vara till hjälp
    Kram/Gina (svärdotter till dina svärföräldrars grannar som bor mitt emot?)

  6. Min son är 2 veckor äldre än din, och det där har vi precis gått igenom. Bästa tipset, släpp alla andra måsten, be om avlastning om du kan och (värsta tipset egentligen) håll ut för det är snart över. Kanske kan försöka trösta med snuttis, filt? Arne alligator är en bra avledare här hemma ? håll ut och kör på ❤️

  7. Min bebis är i samma fas. Tycker att det jobbigaste är att inte ens pappan funkar så länge jag är med. Om dom är själva så går det finfint. Har väl pågått i ca 1 månad och hon blir 9 månader nästa vecka.

    Jag har i alla fall ”gett upp” och försöker inte ens lägga ned henne på golvet. Har köpt en ringsjal (https://minijoy.se/products/babylonia-barsjal-eko-bb-sling-soft-jungle?variant=20394784227426&currency=SEK&utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=google+shopping&gclid=EAIaIQobChMIoYfwz_OL5AIVk4bVCh14-gIcEAQYASABEgIZHvD_BwE) som jag har här hemma. Stort tips! Ute varvar jag mellan vagn och sele. I vagnen mutar jag med smörgåsrån då och då, blir inte lika kletigt som majskrokar.

    Börjar jobba om 6 veckor så det är min räddning att tänka att jag bara behöver ”stå ut” tills dess. Låter ju lite hemskt men gud vad jag längtar efter att gå på toa ifred! Sen när jag väl börjat jobba och det bara kommer vara pappa som duger så kommer jag säker sakna den här tiden.

    Kämpa på!

  8. Alla barn är så himla olika så det är svårt att generalisera.
    Min son började bli ”jobbig” vid typ 7-8 månader (jobbig = grinig, behöver extremt mycket närhet och bli underhållen 24/7). Han är nu 2 år och likadan i personligheten tyvärr. Jag kan inte fatta att jag klagade på spädbarnstiden! Den var ju lekande lätt jämfört med det här haha.
    Jag kan ju trösta med att det såklart går lite upp och ned, vissa dagar är ju lättare än andra. Men generellt har föräldraskapet varit typ så om du beskriver sen sonen var i Atlas ålder så har inga tips. Kan bara säga att det är såhär att vara småbarnsförälder för vissa av oss, men MAN KLARAR DET. Kärleken till min lilla surmus till son bara växer och växer. För varje utvecklingssteg som sker blir han mer och mer människa och det är så roligt att se. Skulle inte byta ut honom eller mammalivet mot någonting i hela universum.
    Trotsen och de där skriken du beskriver när han inte får som han vill har blivit värre men sömnen har blivit bättre och han sover hela nätterna sen han var 1,5 år. Sömnen gör faktiskt också stor skillnad, har man sovit hela natten orkar man de där jobbiga morgonarna bättre…
    Inte en särskilt tröstande kommentar, men vill verkligen understryka att man klarar så himla mycket mer än man tror, kämpa på och avlasta varandra så mycket ni kan (är så EXTREMT tacksam att jag inte är ensamstående med min lille grin-olle).

    1. Finns många träningspass på youtube där man tränar med barnet och samtidigt leker med barnet! Har funkat super bra för mig och min lilla under värsta perioder! ? dock vet jag tyvärr hände samma sak för en vän till mig att den perioden höll i sig i 4 månader för mig var det bara 4 veckor, han vägrade vagnen. Det var bärsele och det var mellan 5-9 månader 🙁 dock är han tillbaka nu och accepterar allt! ?

  9. Min son är inte riktigt där än(bara 7 mån) men tänker spontant på bärsele eller sjal. Då får han vara nära samtidigt som du faktiskt kan få lite annat gjort! Hoppas dock för din skull att det snart går över. Kram!

  10. Kläng tillbaka. Vi är inne i sperationsfas nr 2 (min kille är 1,5månader äldre än din, så det kommer fler sådana faser hehe) Men det som funkar för oss är att klänga tillbaka, har han ett stort behov av att vara nära så kör närmast hela dagen så tycker jag nätterna blir bättre. Under dessa perioder kör vi på sele när man ska ut, så han får vara nära. Investera i en ergo baby, dessa är så mer ergonomiska än Baby Björn. Plus också helt ok att tycka att dessa faser är påfrestande ❤️

  11. Använder ergobaby om det är helt omöjligt att lägga ned. Min lilla började vara sådär främmad (att kassörskan på Ica ej fick titta på henne, inte farmor/mormor etc heller) när hon var ca 5 mån. Det håller fortfarande på men med mindre kraft (hon kan vänja sig vid ex moster eller farmor när de umgåtts i några dagar eller det inte gått för många sen de sågs sist). Nu är hon 9,5 månad. Det tråkiga är ju också hur besviken omgivningen blir på en ?. Mitt råd är – gå upp vid fem och var uppe då. Lägg dig 21 ca. Tills det går över och han kanske börjar vakna liitet senare. ♥️

  12. Hej, jag körde mycket bärsele, både hemma och ute. Sedan hade jag honom mot mig i vagnen så han alltid såg mig. På morgonen började jag lyssna på böcker, han fick ligga i sitt babygym och krypa runt men själv satt jag stilla på en matta för att det skulle vara så lugnt som möjligt. Efter några dagar började han somna snabbare, kanske 10 min per dag..
    Lycka till, du har gått igenom jobbiga faser innan och du klarar även denna!

  13. Som det skrivits innan, kläng tillbaka! Köp en bra sele (inte babybjörn!), testa i butiken och känn att du kan bära länge och sedan bär. Bär bär bär. Bär på promenader, bär när du lagar mat, bär hela tiden han vill (och nästan när han inte vill, kläng på honom!). Snart kommer han kunna leka själv och om ca två år får du knappt vara med längre ??

  14. Hej!
    Säger som ovan, bärsjal eller sele! Även om det inte fungerat innan så fungerade det toppen i seperationsfasen. Vår BVC sa att bebisarna nästan blir som nyfödda under den fasen och vill vara nära nära nära exakt hela tiden. Visst kanske tungt med sele eller sjal men iaf lite bättre än att bära på höften. Lycka till

  15. Sätt upp en gunga i taket (en riktig utegunga alltså, hål kan man spackla igen). Eller en jumproo dvs ett lekland för en bebis från fisherprice helt ofattbart kul lovar ?

  16. Har tre barn och de där faserna kommer och går under uppväxten. Oavsett vad barnen signalerar om – gå all in och ge dem det de vill ha. Vill de vara nära – var nära. Vill de prata bebisspråk och vara en bebis igen när de är tre år – vagga och vyssja och prata bebisspråk. Vill de sova bredvid i sängen när de är sex år – låt de göra det. Barn är tydliga på det sättet, de visar vad de behöver. Och ju mer vi tankar dem med det de behöver – ju fortare går det över. Kan hjälpa att tänka på det när det känns som jobbigast?

  17. Ett tips är att sysselsätta honom på dagarna med öppna förskolan, vet flera mammor där som har fastklistrade barn hemma men när dom kommer dit bland alla andra barn får ungarna annat att tänka på. De behöver mkt stimulans och saker att titta på, perfekt med sångstund som de har varje dag också. Min son i samma ålder klättrar ju på väggarna här hemma..

  18. Hej!

    Åh, min pojke är nu 1 år och 3 månader. Det känns som såå längesen han var mindre än 1.
    Men separationsfasen har hållt i sig MEN förändrats och tar ”slut” mycket snabbare nu exempel om jag lämnar hemmet etc. En gång var det en målare som var inne och kikade i vår lägenhet och han totalkaosade och grät hysterisk när denna målare lämnade vår lägenhet…. haha…. man ba men come oooooon.
    Och nätterna när vi samsov då han vägrade sova längre än 2h i stöten i spjälsängen… också nära, nära, nära. Men det släppte efter 2 månader så man fick sova någorlunda ok igen.
    När vagn inte funkade fixade jag en cykel, med cykelkorg och cykelstol. Han älskade det. Det var ibland nästan smidigare än vagn, snabbt att ta sig fram, parkera, fanns plats för det jag och han behövde. ALLTID ha en tia i väskan när man går o handlar för å sitta i kundvagn etc. och där emellan introducerade jag vagn emellanåt och då blev det något nytt o mysigt igen, nu är vagn inget problem!

    Det vänder! Det förändras. Går upp och ner. HEJA DIG! Du är en stark och en grym mamma! den bästa mamman för Atlas <3

  19. Och det där med att ni går upp vid 05…

    Det funkar inte att småäta typ något lätt och somna om, men fortfarande ha det nedsläckt och ”mode” vi ska sova, sova, sova? Inget är kul, vi ska bara sova så fort du fått lite mat i magen? så ni slipper gå upp så tidigt? Men att han får äta i det tysta och sen somna om för han är mätt och nöjd?

    Annars så tror jag att du snart kan göra din grej på morgonen så fort han är ute ur vara nära mamma konstant fasen..

  20. Lilla Atlas, så mycket som dom ska gå igenom och känslor att tampas med. Har en dotter i samma ålder som önskar mer närhet men inte på samma sätt som Atlas.

    Jag tänker tre saker:
    – Vara nära nära nära. Ge den närhet han behöver. Träna knte på att han ska vara med andra denna tid, det är dig och Douglas han behöver och vill ha. Ställ om ditt tänk om vad en dag ”ska” vara och fokusera på Atlas. Jag gillade tipset om varannan dag Atlas varannan dag aktivitet.
    – gällande vagn: prova vänd sittdelen? Nu talar ju det emot att han vill vara nära dig och vänder du sittdelen kan han inte se dig. Men värt att prova? En ny värld öppnar sig vilket ju kan avdela. Men fattar verkligen om detta tips inte alls funkar då motsägelsefullt.
    – bärsele. Använde en handfull gånger mellan 0-8 månader och nu 8-9 månader har jag använt varje dag?! Både inåt (när vila/sova) och utåt.

    Min dotter väcker mig 06 vilket ju inte är en mänsklig tid. Precis som du är det en transportsträcka tills hon vill sova igen och vi kan samsova i 1,5-2h. Är inte människa denna tid så jag har accepterat att det inte är en tid då jag gör något vettigt. SEN, vid 09/10 DÅ börjar min dag.

    Hoppas det vänder för er snart!

  21. Jag har alltid försökt skippa sova på dagarna. Brukar gå upp helt när dem väljer att vakna. O tyvärr bita i sura äpplet o somna tidigare på kvällarna för att orka. På nåt sätt kommer man in i den rytmen efter ett tag att de flyter på o man till o med orkar va ulle senare ibland 🙂 så ja hade hållt mig vaken. Gått upp, myst till nyhetsmorgon med lite tända ljus osv. 🙂

  22. Mitt bästa råd är att acceptera läget och göra det som Atlas vill även om det tyvärr kommer innefatta att du inte får gjort något vettigt? det kommer gå över! Min dotter hade den värsta fasen i 3 månader, nu vid 1 är det till och från. Om han har en lekhörna så sitt med honom där så han känner att du är nära, introducera lekar så han kommer igång. Angående sömnen, lägg dig tidigt. Hellre vara lite pigg än överkörd? De säger att det blir bättre när de kan uttrycka sig i ord. Längtar redan ?! Lycka till!

  23. Jag ammade fortfarande så jag gav bröstet och låg kvar i sängen. Hon somnade om och även jag, till kl 09.00-10.00.

    Så mitt tips är att ge flaskan då du inte ammar och inte lämna sängen.

    Sedan är det bara att du följer barnets behov vilket i ditt fall innebär att han får vara nära dig om det är vad han vill. Läs Den stora barnboken och andra böcker med konkreta tips samt läs även om nästa fas så du kan ligga steget före genom ställa in dig mentalt på vad som krävs för ett få ett nöjt barn.

    Sedan är det bra att gå till öppna förskolan på för eller eftermiddag 4-5 dagar i veckan (beroende på när han sover).

    Sista tipset och det viktigare tipset: försök att njut och inte tänka för mycket. Precis som med musiken, gör det som känns rätt för er. Lycka till

  24. Vår Saga är exakt en månad yngre än Atlas och även hon en riktig klängapa för tillfället. Alltid sovit i sin sång, nu sover hon bredvid mig ?

    Mitt tips, ser att några andra också skrivit det, är att köpa en Ergobaby. Saga älskar den och jag blir inte lika låst om dagarna för hon får den tryggheten och närheten hon behöver. Vi hade Baby Björn innan men den går tokbort numera… tydligen!

    Håll ut! ???

  25. Vår första dotter var så till 1,5 ungefär. Det dom fungerade för oss var bärsele som många tipsat om, gå till öppna förskolan och leka ihop så mycket som möjligt vi två där hemma. Hon blev värre av för mycket intryck och ville ha ännu mer närhet och trygghet då.

    Och gå för tusan och lägg dig! I långa perioder har jag lagt mig 19 för att orka. Sömnbrist gör allt värre. Så lägg dig samtidigt som Atlas.

  26. Ergobaby hjälpe oss i massor. Du kan ha honom på magen mot dig/från dig eller på ryggen (som en ryggsäck). Håll ut lite ifall han kinkar, så fort vi började gå lugnade sig vår dotter.

    Sänk kraven och var nära. Det är en fas och kommer gå över (även om man tror att man ska bli nipprig under tiden….)

    Har ni vagnen mot eller från er? Testa att byt håll och se vad som händer.

    Testa en metod. Typ Anna Wahlgren eller annat. Rutiner i da shit för oss (åsikterna går isär så kör på det ni mår bra av).

    Kämpa på! Snart är han ute ur fasen och vips funkar det bättre. Det händer så galet mycket med barnen första tiden.

  27. Leah (lika gammal som Atlas) vaknar alltid vid 05 o då ger jag 90 ml ersättning (inte mer för jag vill att hon ska äta gröt senare annars orkar hon inte den). och ger ersättningen i sängen o nappen direkt när den e slut o säger att nu ska vi sova lite mera. Oftast somnar vi båda om då efter en stund och vaknar sen vid ca 7.30/8.00 och gör då frukostgröt till henne o kaffe till mig!

Lämna ett svar till A Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *