Som tjej är man mest rädd hela tiden tycker jag? Rädd om man går hem sent och rädd när en man går för nära en och rädd när någon okänd söker kontakt?
Är det bara jag eller är ni likadana?
Mitt barn vaknar ju som bekant as tidigt. Det är jättejobbigt på flera sätt. Mest för att jag inte riktigt startar dagen direkt för att jag helt ärligt inte vågar gå hemifrån kl 05.00? Skulle ni gjort det? Efter 06 känns det mer okej och vid 06.30 verkligen okej men just vid 05 inte alls trevligt. För har man otur (vi bor mitt i city) så måste man träffa massa riktigt packade människor och inga ”vanliga” har tagit sig ut än. Hehe med vanliga menar jag att vanliga människor sover 05 (!) om de inte har en bebis som väcker med dvs.
Men här är jag ute och går i söndags morse på en promenad strax innan 06. Helt tomt på gatorna! Som tur var så de enda vi träffade på var två poliser. Kändes både skönt och obehagligt? Vad gjorde de ute och GICK vid den tiden? Tänk om jag skulle sprungit på dem som de va ute och kikade efter? Hehe, ja ni fattar hur mina tankar går.
Hur känner ni? Är ni rädda när ni är ute tidigt eller sent eller är ni as cool med det? Ni kanske tycker jag är löjlig? 🙁