It’s not a goodbye

Okej mina älskade, här kommer poddavsnittet som jag och Forni spelade in igår.

Det råkar även vara så att det är det sista avsnittet for now…

Sorgligt men sant! Lyssna på podden så får ni höra varför vi lägger ner, men också om våran sommar, om killen jag dejtar (hehe) och framtida bröllop. Tack för de här 66 avsnitten, tack för att ni lyssnat, tack för all kärlek och all feedback. Älskar er!

Avslutar med en bild från vår 1-års fest <333

0
gillar

0 kommentarer till “It’s not a goodbye

  1. Tack bästa ni! Men fundera på att fortsätta med nån annan? Om inte båda vill fortsätta kan ni ju ändra lite på teamet? Fast ni två e bäst men kan ju bli bra i alla fall ♥

  2. Klart tråkigt att det är slut, men onödigt med alla sura kommentarer ni får.. Tack för en underbar podd så länge den varade!! Kommer ha kvar alla avsnitt och lyssna lite nu och då ♥

  3. Skrattade mig igenom hela avsnittet för hur himla roligt det är att lyssna på er, men grät när ni sa hej då för att ni är så himla fina och för att torsdagar kommer bli så tomma i höst ♥

  4. Blev tårögd när jag läste det här. En timme senare vågade jag lyssna på det sista. Fy tusan vad grymma ni är och vilket fantastisk jobb ni har gjort! Finns inte ett avsnitt jag har bara lyssnat en gång på.
    Michaela och Dasha ni är stora förebilder och förmedlat så mycket kloka ord. Tack för allt!
    Kärlek är det finaste som finns och ni är verkligen värd det bästa. Lycka till i all framtid och var så himla stolta över er själva.
    Ser framemot matprogrammet!

  5. Jag börjar typ gråta nu, så sorgligt att världens bästa podd ska läggas ner!
    jag tror inte ni förstår hur mycket eran podd har hjälpt, hur många minnen som dyker upp!
    ni har gett så mycket skratt och tårar och givet viss mycket mycket mer!

    även om eran podd läggs ner så tänker jag inte sluta lyssna, ,mår alltid bättre efter att ha lyssnat på något av era avsnitt! så tack så jätte mycket för alla avsnitt som ni gjort! trodde aldrig att en podd kunde vara så här

    massa kärlek till er!!!!! ♥ ♥

  6. Älskar er! Har lärt mig mycket och insett mycket tack vare er. Ni har hjälp mig under tuffa perioder och fått mig skratta när jag helst velat gråta. Ni är bäst hoppas ni kmr tillbaka ! ?

  7. Så himla tråkigt! Men tack för alla fantastiska avsnitt. Hoppas ni slänger in lite avsnitt någon gång ibland när ni kommer på något som ni vill prata om!!

  8. Tack snälla snälla snälla för denna fantastiska podd. Jag har gråtit, skrattat och levt med er på något konstigt sätt. Ni har liksom blivit mina kompisar! Ni har fått mig att uppskatta livet på ett helt nytt sätt och gett ett perspektiv jag inte har haft förut. Jag har lärt mig att älska mat och dryck, lärt mig att det är helt ok att festa som om det inte var någon morgondag, helt ok att provkyssa en kille halvpackad en fredagskväll, helt ok att köpa den där väskan man vill ha när man är ledsen, helt ok att skrika slåss och hata livet och lika jävla ok att älska det dagen efter.

    Ni har lärt mig att jag får vara allting jag vill vara och att folk som inte gillar det inte är något att ha. Och framförallt har ni lärt mig att älska livet, människor och världen så himla himla mycket.
    TACK för att ni har delat med er! ♥

  9. Tack tack tack för alla dessa underbara avsnitt! Efter att ha lyssnat igenom alla avsnitt igen och igen och igen denna sommaren för att ta mig igenom varje dag är det klart man blir ledsen att det inte blir fler, men allt ni gjort har varit sååå bra! Tack återigen ??

  10. Lyssnade på er pod om otrohet från 2013
    Har en historia med en kille under sex år. När vi träffades var vi unga och jag hade inga verktyg, var extremt sjuk i min depression med borderline symptom och ingen familj som verkligen fanns där för mig.
    Gjorde så många misstag, alldeles för många. Det har varit så upp och ned. Ibland var vi tsm, ibland inte, ibland var det “vi” men vi fick inte vara med någon annan och jag var det ändå. Han var känslokall och jag fruktanvärd.
    Tog tag i livet efter alldeles för lång tid men gjorde det och har idag byggt upp mig själv från noll. Idag har vi ett stabilt förhållande med mycket glädje och kärlek. Har glömt hur kall han var då jag sedan länge har förlåtit honom, men all den smärta jag själv orsakade, både mig själv och honom smärtar fortfarande djupt i själen. Har tagit åtgärder, växt osv men kan knappt andas när jag tänker på vem jag var. Kan verkligen inte förstå alla idiotiska grejer, idiotiska beslut.
    Vill gå vidare, någonstans förlåta mig själv (han har sedan länge gjort det), ha en bättre förståelse för vem jag var. Vill bygga ett liv med denna man, han är min livs kärlek och kan inte tänka mig att ens röra vid någon annan. Är så orolig för att förstöra att knappt vill prata med andra män.
    Har fått trauma av det här. självförvållat, ondska, har under perioder till 100% tyckt att jag varit värre än de ondaste av de onda. Hur kunde jag?
    Trodde det skulle bli bättre med de bra beslut som tagits för att bli en bra människa, iaf bättre men inser nu att det försvinner inte. Den där smärtan sitter kvar, självkänslan är i botten och orkar ibland knappt hålla huvudet uppe.
    Vill vara glad, leva det fina liv vi har tillsammans nu, göra vår framtid fantastisk men måste gå vidare.
    Kan bara tänka på hur ond andra måste se mig. Ondskans barn.
    Vet inte vad jag ska göra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *