Konstiga natt. 

Inatt var en dålig natt. Jag vaknade strax innan 05 och var orolig i hela kroppen. Gick upp och yogade lite. Försökte meditera men var näst intill omöjligt. Mycket tankar och oro som florerade i huvudet när jag försökte få ordning på dem. Ibland är det lättare att stänga av och sortera upp dem men nu ballade de ur fullständigt. Gav upp efter ett tag. Gjorde en macka med keso, färsk basilika och tomat och sen la jag mig i sängen igen. Kollade på klockan en sista gång vid 08 och somnade som tur var om.

Idag har jag inte gjort många knop alls… Kände mig stel och helt fel i kroppen när jag vaknade andra gången vid halv tio och försökte stretcha lite men kände mig nästan grinig på kroppen? Kroppen ville helt klart inte samarbeta med mig men istället för att ge upp bokade jag in en yogamassage till klockan tre idag. Hoppas det blir ordning och reda på torpet efter det.

Ska vi köra frågestund kanske?

Längesen nu. Jag älskar ju att besvara era frågor. Svarar gärna på om cancern och om hur livet är nu. Men var snälla, jag är väldigt skör… Ställ frågorna under detta inlägg så svarar jag ikväll!

Puss då <3.

0
gillar

0 kommentarer till “Konstiga natt. 

  1. Ta hand om dig sjalv. Nar man har varit med on nagot sa livsforandrande och hemskt ( min pappa hade cancer) sa kan det handa att kroppen gar in in stress / chock, men symptomen kommer 2-4 manader efterat. Jag gick ner i vikt och tappade massor med har. Hade fatt jarnbrist och vitamin brist pga stress. Sa se till att kolla dina blodvarden ( jarn, vitamin D & B etc ) och kop kost tillskott pa vanligt apotek, dom brukar oftast vara battre ( apoteket har strangare kontroller) och billigare and fancy tillskott.
    kram till dig och din mamma

  2. Hej!

    Kul med frågestund! jag undrar över din ekonomi. Du verkar kunna köpa allt du vill jämt. Dyra väskor, resor, mat, utekvällar mm. Är du ekonomiskt oberoende? Hur mycket tjänar du i månaden?

    Du är grym!

    Kram

  3. Hur har dina vänner tagit det svåra beskedet? Vet tex att det ibland kan vara svårt för andra närstående också då de inte vet hur de ska “finnas” för en som behöver stöd efter något då tråkigt.

  4. Kommer inte på någon fråga direkt nu men vill bara ge dig beröm, tycker du är grym och världens härligaste. Stor kram!

  5. Hej fina Dasha!

    Hur ser dina sommarplaner ut?
    Jag funderar på att åka till Portofino, kan du berätta om det och ge lite tips? Hur tog ni er dit? 🙂

  6. Skickar massa styrkekramar och hoppas verkligen att det går bra för din mamma! <3 Själv har jag förlorat en förälder i cancer och hoppas att ingen annan ska få uppleva samma sak (även om det tyvärr är väldigt många som gör det). Hemma hos oss pratade vi inte riktigt om cancern och hur min förälder kände inför cancern (vi pratade såklart om hur hen mådde men inte om själva sjukdomen och oron den för med sig). Det var helt enkelt så fruktansvärt och overkligt att ingen ville ta det i sin mun. Kan ångra lite idag att jag inte pratade mer med min förälder om hur hen kände, oron inför vad som kan komma skall etc. Är detta något som du och din mamma gör? Det kan ju också hänga ihop med att man vill tänka positivt…

  7. Hej Dasha, jag vill bara säga att jag verkligen lider med dig. Jag går själv genom ett helvete och har en svårt sjuk mamma. Jag vill bara lägga mig ner och dö. Jag gråter, gråter och är stundtals bara helt stum och apatisk. Går varken att äta eller tänka. Jag undrar hur du klarar av att jobba? Jag blir så himla galen! Får dåligt samvete bara jag jobbar och inte tänker på min lilla mamma. Hur tog du dig igenom jobbet? Nu ligger min mamma på intensiven och är väldigt allvarligt sjuk, så att inte kunna prata med henne och höra hennes röst tär på mig! Jag får panikattacker på kvällarna och klarar nästan inte av att se henne, men när jag inte besöker henne så mår jag bara dåligt. Precis som dig, så har jag också gått ner i vikt och jag spyr varje gång jag ska försöka äta. Det går bara inte. Egentligen har jag kanske ingen direkt fråga utan vill bara säga att jag vet hur det känns??? Nu vet jag inte om du är troende, men jag är kristen dock med en väldigt dålig relation till Gud. Men sen mamma blev sjuk så har jag börjat be och att läsa hoppfulla verser som psalm 91 och psalm 23, och att be Jesus om hjälp, stärker mig faktiskt. För om inte Gud ger mig ett mirakel och hjälper mig, vem kan då göra det?? Jag måste tro på Guds hjälp annars går jag under. Vänliga hälsningar, Sanna

  8. Hej Dasha! Detta är nog första gången jag kommenterar en blogg men vill verkligen säga hur duktig och fin du är <3 Kan inte förställa mig vad du går igenom, tusen styrkekramar till dig.
    Jag har faktiskt en fråga till dig också. Du är en sån jäkla power kvinna och kör ditt eget race vilket jag inspireras sjukt mycket av. Som den ADHD-människa jag är så har jag ständigt hundra miljoner tankar om vad jag själv vill göra och kan ligga vaken flera gånger i veckan med företags-ideér och liknande. Så nu min praktiska fråga; när du har startat eget, hur kommer du liksom till skott!? Vad är första steget? (självklart har jag skrivit ner tusen businessplans och liknande, men menar mer hur du går från bara en idé på papper till verklighet?
    Du är bäst! Kram!

  9. Hej Dasha, ingen direkt fråga men kör på ändå.

    Blev otroligt berörd av inlägget om din mamma. Rev upp gamla sår för mig från är min mamma var sjuk i bröstcancer 2009. Jag var bara 12 år vid tiden, vilket redan var en jobbig ålder med all förvirring och osäkerhet som kommer med tonåren. Kommer ihåg hur extremt tufft det var att se min lilla mamma så otroligt skör och svag. Min mamma, som alltid varit min starka klippa och trygga punkt. Det vände verkligen upp och ner på tillvaron och jag kommer ihåg hur rädd jag var, för allt jag någonsin hört om cancer var hur vänners och bekantas anhöriga gått bort i den hemska sjukdomen.

    Min familj hade tu, då mamma klarade sig ur sjukdomen, efter ett bortopererat bröst och månader av cellgifter. Det var ett helvete, och kan inte ens försöka föreställa mig hur det var för min stackars mamma. Idag när jag ser tillbaka på det året, som utan tvekan är det värsta i mitt liv, inser jag att den erfarenheten fått mig att uppskatta min mamma ännu mer – vilket jag innan aldrig trott var omöjligt. Hur svårt det än är att vara med om att ens egen kött och blod går igenom något så hemskt och fruktansvärt, så har det fått mig att inse hur otroligt jävla stark en mamma kan vara. Det som fick oss att klara oss igenom tiden var att prata om det otäcka, prata om våra rädslor och hela tiden prata om de olika stegen som ledde till att mamma skulle bli bättre.

    Hoppas innerligt att din mamma blir bättre snart, och att ni tillsammans tar er igenom denna hemska sjukdom. Våra mammor är så himla starka, och våra främsta förebilder i livet. Aldrig kan man underskatta styrkan hos en mamma – glöm inte det! <3

  10. Chips elr godis?
    Myskväll eller utekväll?
    Restaurang elr hemlagat?
    Fisk elr kött?

    Känner du en stress av att hinna få barn?
    Dejtar du någon nu?
    Vilka är dina absolut närmsta vänner?

  11. Träffar du någon speciell just nu?
    Vill du ta körkort i framtiden?
    Vilka är dina bästa vänner?
    När vill du skaffa barn?

    KRAM! <3

  12. Har du några bra tips på mysiga/roliga saker att göra en helg i Stockholm förutom att shoppa/festa nu under sommaren?
    Bästa restaurangerna för lunch och middag i Stockholm?

  13. Hur är det med din mamma just idag? Hur har hon tagit det hela med att du berättade i bloggen? (Förstår att du hade hennes tillåtelse men har det hjälpt även henne? Hjälpte det dig?

  14. Hej! Styrkekramar till dig! Samma sak hände min bästa vän för två år sen och det gör så ont i mig när jag tänker tillbaka på hennes sorg.. Minns fortfarande hennes telefonsamtal till mig efter hon fått beskedet då jag var den första som fick veta.. Hennes mamma är på bättringsvägar idag men usch.. Jag minns hur min kompis mådde och kan inte ens föreställa mig hur det känns.. Men jag vill som sagt ge dig och din mamma en massa bamsekramar och hoppas du har massa stöd från dina vänner! <3

    Du verkar för övrigt vara så himla driven med att starta eget.. Så jag hade gärna sett att du berättade lite mer om detta! Hur vågar man ta steget? Måste man ha mycket kapital innan man sätter igång? Kramar! <3

  15. Först av allt vill jag skicka dig styrkekramar Dasha. Du och din mamma kommer att klara det här tillsammans. <3 Min mamma fick bröstcancer när jag var ett litet barn och tyvärr klarade hon sig inte. Mycket berodde på den tidens medicinering och att forskningen inte var så långt utvecklad då. Ville bara säga till alla er som kämpar med cancer att cancerforskningen gått framåt massor de senanste 10 åren och att många, många flera klarar sig.

    Så när det känns tungt tänk på det. Din mamma kommer att klara sig tack vare den enorma mängden cancerforskning som gjorts och alla de framsteg som hela tiden görs inom det området. <3 <3 <3

  16. Hej fina Dasha! Massor av kärlek och styrkekramar till dig och din mamma<3 Jag är så imponerad av att du ändå orkar göra saker och umgås med vänner och liknande, trots det stora, jobbiga krig som du och din mamma är i tillsammans. Så det är väl lite min fråga: hur gör du för att orka med? Du verkar ändå lyckas hålla en sådan balans i livet, att du är med vänner, att du tränar och liknande. Hur tänker du kring det liksom eller snarare hur tänker du för att inte drunkna i sorgen? Obs att detta inte på något sätt är menat som kritik eller att du inte skulle må dåligt/vara ledsen utan verkligen imponerad av att du är så stark och kämpar på. Massor av kärlek och jag håller alla tummar för att din mamma blir frisk <3

  17. Här kommer några frågor, väldigt blandat! ?
    1) har du någon gång känt/känner att du saknar att ha ett syskon?
    2) låter svordomar bättre på ryska än på svenska tycker du? Och vad är din favorit mening eller ord på ryska?
    3) ångrar du din tatuering eller är du lite YOLO över det hela? ?
    4) bor du och din mamma långt ifrån varandra? Tänkte eftersom du just nu åker fram och tillbaka så mycket mellan er?
    5) hur bastar man bäst, enligt dig? – typ har du en basturitual?

  18. Hur påverkade det dig och din mamma att du berättade om cancern? Alltid så svårt val om man ska berätta sånna här jobbiga saker eller ej. Blev det en lättnad eller kanske jobbigt att alla frågar? Behandlar vänner/bekanta dig annorlunda?

    Fuck cancer!

  19. Har du omvärderat livet något iom din mammas sjukdom? Kanske söker du nu någon annan egenskap i män, eller är inte alls intresserad av dom? Kanske tänker du annorlunda kring jobb? Barn?

    För hur hemskt och vidrigt sjukdomar än är så kan dom ibland föra goda saker med sig tänker jag. Nya insikter och prioriteringar.
    (Pga klimatet här ibland så vill jag säga OBS att jag inte menar att du borde eller behöver omvärdera och prioritera annorlunda. Endast intresserad av hur sådant påverkas av livet)

  20. Hej fina Dasha! Jag undrar hur yogan påverkat ditt liv och hur yogaresan var? Var den nyttig? Har hört att man kan bli “nedstämd” eftersom att man låter själen tala pch att många jobbiga tankar väcks.
    Och berätta gärna om du känner någon skillnad av din träningsutmaning som du håller på med just nu! 🙂
    Tack på förhand

  21. Hej Dasha!
    Vill gärna veta mer om din hälsoresa och om du rekommenderar Tiger muay thai, är så sugen på att köra campet där. Kan du inte skriva ett inlägg om det?
    Stor styrkekram!

  22. Hej Dasha! En grej jag är nyfiken över är hur det funkar med betalning en utekväll för dig och kanske andra bloggkollegor? På bilderna ni lägger ut syns ofta påkostade drinkbord. Betalar ni för det själva eller vem står för det? Och om du/ni betalar själva, hur mycket i snitt går åt på en festkväll?
    Styrkekramar till dig <3

  23. Berätta mer om muta thai! vilket paket ska man ta vad rekommenderar du. Styr resa för oss svenska tjejer till vintern!! ett gäng dasha fitness tjejer! eller kan vi lösa lite rabatt kanske om inte du vill styra resa med oss haha

Lämna ett svar till Bea Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *