Middag vid tvn, yay or naj?

Äter ni ofta middag framför tvn?

Jag vet många som gör det och jag tycker alla familjer får göra precis som de vill men i vårt hem äter vi aldrig middag framför tvn. Det är väldigt väldigt sällan vi gör det. Jag tycker det är viktigt att sitta ner, utan mobiler och andra distraktioner och dela middagslugnet med den man älskar. Så kan man prata om dagen och kanske om morgondagen och berätta vad man tänker och känner och allt det där man missar om man kollar på en serie samtidigt.

Jag ser fram emot att göra samma sak när Atlas kan prata och berätta om sin dag. Ska bli så mysigt att höra vad de ätit för lunch på förskolan och vilka han lekt med och vad han önskar för middag till helgen.

Jag och Douglas har en regel här hemma som vi försöker eftersträva varje vecka. Och det är att vi sitter ner och äter middag tillsammans minst tre dagar i veckan. Och då räknas det inte framför tvn ;-))). Men en helgkväll är det ju såklart as skönt att smälla någon grisig pizza rakt i soffan. Så vi gör ju det med men jag tänker det är viktigt att se och höra varann i en relation.

Hur gör ni? Hur tänker ni kring att hålla relationen alive och kärleksfull? <3

17
gillar

5 kommentarer till “Middag vid tvn, yay or naj?

  1. Hehe, här äts det 99,9% framför TVn ? Det låter så härligt och mysigt att prata med varandra över en bit mat och berätta om dagen mm men ska jag vara helt ärlig så är jag oftast väldigt slut i huvudet och behöver stunden för att bara landa likaså min sambo. Däremot så kommer våra TV middagar gradvis bytas ut mot middagar vid matbordet tillsammans med vår dotter. Det är självklart för mig att vi äter tillsammans som en familj och pratar och lyssnar, men det kommer så snart hon är lite större (9 månader nu). Den parterapeut vi gick till för några år sen tryckte på vikten av att inte äta framför TVn så hejja er! Vi är dock fortfarande tillsammans och kom fram till att TV middagar inte var det vi behövde jobba bort ?

  2. Vi har precis fått vårt fjärde barn och innan barn tyckte jag också att det var hemskt att äta framför tvn. Men herrejesus, nu är det enda räddningen?? Man (jag) tror naivt att matstunden runt middagsbordet ska bli sådär fin och mysig med prat om dagen, men verkligheten hos oss är så motsatt. Sjuåringen säger bara ”jag kommer inte ihåg” om man frågar henne om hennes skoldag. Femåringen gapar och skriker över att han inte får havreringar och mjölk till middag och tvååringen åker upp och ner från storlek, skrikandes efter ”meeeeer ketchup”. Mannen och jag är så slut att vi bara vill ha tystnad och sitta ensamma utan barnen som inte alls verkar uppskatta gemensamma middagar.

    Så, nu får barnen sitta framför tvn vid soffbordet och maken och jag njuter av vår middag vid bordet själva? Fhpnv ändrar det sig när barnen bli äldre men middagar utan tv just nu alltså. Mys i tanken, hemskt irl…

  3. Maken vill äta vid bordet. Jag vid tv och tonåringen på sitt rum… härliga tider…
    Så jag har bestämt. Framför Tv. Vips så luras tonåringen prata lite. Maken surar visserligen lite, men ärligt talat orkar jag inte med bråk/gnäll varje dag. Vi åt vid bordet tills tonåringen blev en trumpen sådan som inte ville bli förhörd. Vi har inget syskon och antagligen blir det trist. Hos andre föräldern finns det flera sådana och där är det roligare vid bordet…
    Så får lite ångest av ditt inlägg. Känner mig som en dålig mamma. Som inte kunde ge syskon och som äter framför tv…
    romantiken hinner vi med ändå. Pratar i sängen på kvällen och gör saker bara vi.

    1. Hej Titti. Ledsen om jag gav dig ångest, är ju verkligen inte min mening alls. Jag skriver ju en blogg om mitt liv, mina tankar, mina känslor. _Om_ det är viktigt för dig kanske du ska säga det till din familj kanske ni kan äta vid bordet en gång i veckan alla tillsammmans och de gör en effort OM det är något du vill <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *