Kategori: Uncategorized

Åh wow nu är rivningen i full gång. Blev helt chockad när jag kom in igår hur snabbt det gått för dem. Är väl kanske inte det som tar mest tid men så roligt att se en så stor förändring på ett dygn bara. Kommer helt klart komma hem till ett helt annat hem.

Här kommer även första skissen på nya köket som är från märket IKON (Tretti.se egna märke).

wvde

Det som denna ritning saknar är bla andra knoppar på skåpen, samt dubbel vitrinskåp upptill och inte täckskiva som ni ser på bilderna. Men tanken är samma. Kyl och frys på vardera sida av ugnarna. Som ni ser så kommer vi ta ner en liten liten del av serveringsgången för att öppna upp och göra en bardel. Lite som en köksö. Fint va? Det är allt Hannas förtjänst! Hennes påhitt. Klicka på hennes namn för att följa henne på insta för massa inredningsinspo.

Absolut vad jag ville göra klockan 23.30 igår var att slå huvudet i en lucka i badrummet va?

Ja såhär såg det ut efter att jag kastat mig på golvet och gråtit UT. Kändes lite skönt efteråt måste jag faktiskt säga. Inte skönt-skönt för det gjorde otroligt ont men skönt att tömma tårkanalerna när jag blev så stressad och ledsen på att vi bara lallade omkring igår. Vet verkligen inte vad som gick snett i huvudet men hoppas denna smäll gjorde så allt återgick till det normala där uppe. Hehe.

Blod var det häääär. Blev lite ginger där uppe.

Men vi överlever det där med. Ska bara ta oss till Thailand så på torsdag när vi är framme kan vi andas ut. Längtar ?.

KÄRA NÅN vad hände? Vad har hänt i mitt huvud senaste dagarna?

Jag har bara gått runt och varit mallig att vi ska vara iväg ”under renoveringen” (den startar imorrn) men inte tänkt på att vi måste bo hos mamma i två veckor när vi kommer hem? Två dagar innan vi åker också?

Vi måste packa ner köket och badrummet. Här har vi gått runt Djurgården hela förmiddagen och sen lallat omkring på NK som två idioter vad i helv HÄNDE i min hjärna?

Nu har jag sån ångest och bara kommit halvvägs i packningen till Thailand inte ens börjat med resten och klockan är 21.45. Precis beställt hem middag från Foodora men nu trycker vi på den så kallade knappen (espressomaskinen) och så kavlar vi upp armarna för en all nighter!

Tårarna är nära man jag kämpar på. Har ju bara mig själv att skylla.

Minna när jag för många månader sen skrev att jag längtade tills han kunde gå för jag trodde att allt gnäll skulle upphöra då.

Och flera av er kommenterade huuuuur jobbigt det är när barnen börjar gå. Att man måste passa dem hela tiden och springa efter.

Och så är det ju helt klart. Atlas är just nu nästan 14 månader och fullständigt självmordsbenägen prick hela tiden. Är det inte en trappa han vill kasta sig ut från så är det en fimp från marken han vill stoppa i sin mun. Så man kan ju verkligen inte zooma ut en enda gång under hans vakna tid om vi inte är hemma. Då kan man chilla lite men han hittar ju hela tiden nya sätt att utmana sitt liv på hemma också. Även fast vi plockat bort allt farligt så har han precis lärt sig klättra upp på soffan själv. Men ner… Ja vi kör på ”rumpan först” hela tiden men oftast vill han dyka ner med huvudet i golvet?

Men summan av kardemumman är ändå att detta är en miljard tusen gånger extra allt lättare att leva med!!! Han är en glad och nöjd unge som utforskar världen. Jag älskar att se världen med nya ögon genom honom. Allt är bättre än ett barn som är missnöjt och skriker hela tiden. För så var det när vi hade denna major separationsfas. När han var 8-10 månader ungefär. Han skrek och var sur ca 80% av sin vakna tid. Då kände man att man levde så att säga… Så jag springer hellre omkring svettig med honom dag in dag ut än svettig pga att han är så missnöjd!!

Älskade unge. Ska bli underbart att åka till solen med dig nästa vecka. <3