Är detta Stockholms tjusigaste restaurang? Ja jag tror nog det.
Arnolds har precis börjat med luncher så jag tog med mamma på bubbellunch hit eftersom att det är hennes födelsedag idag. Bästa mamman! Älskar henne så hårt.
Tänk att jag har spenderat så många nätter i denna lokal? För ett tränat öga så är ju detta gamla nattklubben Laroy.
Såhär såg det ut då!
FREDAG:
Vi bor ju på lägenhetshotell för tillfället så vi är bortskämda med hotellfrukost varje morgon. Atlas outfit är från Lindex och min tröja hittar ni här (Adlink).
Jag vet, det är så lyxigt.
När det blev kväll mötte jag upp det här soliga gänget för drinkar på stan. Hade en sån där kväll som ger en så mycket energi. Vaknade upp och var SÅ glad.
LÖRDAG:
Började morgon med att åka ner till frukosten. Denna Teddytröja!! My oh my.
Mysigaste jag äger just nu. Klicka hem den HÄR (adlink).
Till lunch rullade jag och Douglas rullade ner till Milles för lunch. Matchade så Atlas somnade precis innan vi gick in. Så perfekt.
Det jag tycker varit svårast med detta att äta nyttigt är helt klart när man är bakis… Vill bara ha skit i min mage? Inte en laxsallad som jag beställde hehe.
Sen vaknade min lilla leoppard och vi satt och mös.
Vid 14-tiden bytte vi location och tog en kaffe i Sturegallerian.
Avslutade lördagen med att streckkolla hela Kalifat förutom sista avsnittet (som sändes två dagar efter). Fy fan vad fruktansvärd den är. Mådde dåligt ända in i benmärgen av den. Men se den. Stark serie.
SÖNDAG:
Hehe spenderades på IKEAAAAA. Som alla andra par kändes det som? Vi lämnade Atlas hos mamma i två timmar så vi skulle kunna bocka av Ikea utan distraktion. Vad bra vänner man är när man är klar där :)))))))))))))))). Hehe skoja men renovering hörrni. Det tär fan på relationen. Men tänker bara att vi är ju inte sura på varandra. Utan på situationen vi befinner oss i. Det är väldigt påfrestande att bo i en resväska. Har ju gjort det mer eller sen sista veckan i Oktober. Ganska länge när vi nästan är i mitten av Februari nu. Och vi har några veckor kvar :))))). Men ska inte klaga. Allt blir toppen. Snart!!
Puss då!
Ja men hur går inskolningen nu då? Dag fyra avklarat idag.
Idag delade vi upp dagen, jag och Douglas. Av två anledningar. För det första för att Douglas skulle få en inblick i verksamheten och hur allting går till och ser ut där på vår förskola. Men också för att jag behövde jobba.
Jag fick även en fråga varför vi valde att börja på förskola nu. Och det är för att jag ärligt talat stressar sönder mig ibland. Jag har ju ett jobb där jag inte bara kan ta mammaledig fullt ut. Jag har verkligen dragit ner på mina timmar men om jag skulle försvinna i ett helt år skulle ni ba ”Who dizzzzzz” när jag skulle komma tillbaka. Många hemmaföräldrar passar ju på att kanske sova, plocka hemma eller allmänt bara chilla när barnet sover middag medans jag i ett år nu stressat IHJÄL mig för att spela in samarbeten, skriva texter, hitta på kontant. Herregud bara det är ett heltidsjobb i sig. Att hitta på kontent. Sen får man klagomål på att man ”bara skriver om barn nuförtiden” ja jo jag gör inte så mycket annat… Men så har man fyra kanaler att fylla kontent med. Det är inte så lätt alla gånger. Så summan är att jag behöver jobba. Under rimligare former än kvällar och nätter.
Men tillbaka till inskolningen. Idag (som alla tidigare dagar) kom jag och Atlas till förskolan vid 09.30 och så var vi ute en stund med de andra barnen. Efter ett tag var det dags att gå in och så lekte vi inne. Jag sitter mest på samma plats på golvet så får Atlas leka fritt själv med de andra barnen men har mig nära till hands ifall han behöver komma och tanka energi i form av en kram eller ett handtag.
För varje dag som gått har han vågat mer och mer! När jag nattade honom för hans nap (han har somnat först av alla barnen alla dagar!) så gick jag hem och Douglas satt då i köket och väntade in att han skulle vakna. Vi har gjort så att i fredags och idag så tog förskolelärarna ”emot” honom när han vaknade. I fredags var han ganska ledsen så jag fick ta över efter en stund. Då trodde jag att inskolningen skulle ta oss minst en vecka till… Men idag var han tydligen knappt ledsen en minut. Han fick en kram och så satt han i en lärares knä och sen gick han själv iväg och började bygga med några klossar. Douglas satt givakt och var beredd att rycka in hela tiden men det behövdes inte alls. Så efter en 1 1/2 timme var det dags för mellis då fick Douglas vara med och sen gick de hem till mig.
Så jag tror nu att detta kommer gå toppen. Jag är t.o.m. helt övertygad om det. Vi bestämde oss för att testa att jag lämnar honom imorgon för första gången. Är beredd på att han kommer vara ledsen en stund men de lovade att ringa mig direkt om det inte gick över på tio minuter och även ringa och berätta om det gick över snabbare än så. Jag tänker stå och trycka i en buske och speja hela tiden.
Så så här har det gått för oss. Min stora lilla kille <3.
I detta inlägg förekommer det reklam för Bangerhead.
Åh är ni lika taggade som jag på alla hjärtans dag på fredag som jag är? Då kanske ni tror att jag förväntar mig värsta överraskningen men så är faktiskt inte fallet. Vi ska ut och äta med ett gäng vänner och sen gå ut. Det ska bli riktigt riktigt kul.
Men vill ni veta en mysig sak? Om ni beställer (tisdag) hinner ni få hem en alla hjärtans dag present till er själva eller någon ni håller kär från Bangerhead.
Använd koden DASHA20 för att få 20% på hela deras sortiment. Men man kan inte kombinera erbjudanden och koden gäller till sista februari.
Nedan ser ni några av mina badrumsfavoriter.
Nu sover Atlas middag och jag passar på att kika in och säga hej till er här.
Nu börjar det lossna lite för honom. Han håller sig nära mig hela tiden men han går iväg och leker och skrattat och gör alla ljud han alltid gör hemma också. Han låter som en bil när han leker med bilar och så snackar han mycket hehe. Dagarna innan har han varit ganska tyst bland de andra barnen.
Men nu verkar han fattat grejen och jag tror det kommer bli bra på tisdag. Han kommer säkert bli ledsen och om inte jag fäller ett gäng tårar så kommer jag bli väldigt förvånad men vi får se. Är han för ledsen så kommer jag sitta på ett café fem minuter ifrån så springer jag är jag där på två. Vi får ta detta i min lilla känsligas killes takt helt enkelt. Men första dagen förstod jag inte hur han skulle klara sig här utan mig men nu ser jag det. Han behöver bara få lite mer luft under sina vingar.
